måndag 20 juli 2009

SNÄCKEDAL IGEN!

Ni som följer min blogg minns säkert min artikel om Snäckedal och fyndet av skålgropsblocket. Platsen har inte fått den uppmärksamhet den förtjänar och mycket av det vi tror oss veta om platsen bygger mest på skrivbordsstudier och felaktiga uppgifter om grävningar osv.

Gert Magnusson har länge påpekat att det bör finnas rester efter en boplats i närheten av gravfältet dvs samtida med gravfältet. På 80-talet hade han planer på att gräva en skärvstenshög, men allt rann ut i sanden.

Sedan slutet på 90-talet i och med Dag Widholms avhandling har bosättningsdiskussionen lagts på hyllan fokus har istället lagts på gravarna och dess betydelse. Dag menade att ingen bott i närheten av gravfältet då det var helt tillägnat gravar och riter. Detta har haft något av en omedveten effekt på oss som bedriver arkeologi i området och vi har försummat boplatsletandet i området. Bradley som varit på platsen flera gånger brukat framför att det kan finnas en fara i att sära på det heliga och profana! Varför har det då gjorts i Snäckedal. En boplats i Snäckedal som har gravfältet som referens måste ha haft en stor betydelse????

I torsdags var jag i Snäckedal och vandrade längs en gammal körväg som sträcker sig över ett moränområde mellan 40-4 meter från gravfältet. Körvägen ligger direkt på den naturliga moränen och det finns inget påfört material. Här fann jag avslag av flinta och kvarts. Nu kan ingen längre säga att det inte finns en boplats i Snäckedal. Förvisso inte sagt att den är från bronsåldern!

fredag 17 juli 2009

ETT FOTOGRAFI TILL

Enligt legokontraktet från den 21 januari 1898 skrevs min farfars far Karl Johan Albin Svärd in som soldat vid Kalmar regemente. Från och med den 14 mars samma år var han soldat No 135 Skinnshult (Kristdala sn) och med soldatnamnet Törn. Den som är insatt i ämnet ser att han redan hade ett soldatnamn, men det hade hans far fått och då som husar vid Smålands husarregemente.

Törn fick nu ett litet torp att bo i och en årlig inkomst på 125 kronor, men 1904 utlovades den öka till 150 kr. Det skulle nu dröja till 1901 då indelningsverket sattes på avskrivning och den allmänna värnplikten skulle komma. Den indelte soldaten skulle dock följa oss en bit till in på 1900-talet. Indelningsverket fungerade ganska bra och mer eller mindre i samma format som när det infördes på 1680-talet. Min släkt har varit ganska krigiska av sig och släktingar till mig har slagits mot danskar, ryssar och andra svenskar (Finska kriget, Stångebro). Jag bär som så många andra svenskar idag ett soldatnamn och funderar man ett tag så vimlar de av dessa Berg, Granat, Pansar, Dal, Sabel, Skärkarl, Gren, Björk, Lustig m.fl.



Min farfars far övre raden och längst till höger ca år 1900.

lördag 11 juli 2009

ETT FOTOGRAFI


Troligen är det runt 1925 och platsen är säkerligen Järnsjöberg utanför Hultsfred i Småland. Delar av min släkt är samlad och i samband med detta togs ett fotografi. Fr v på hästen sitter min kära farmor Rut f 1910 och hennes lillebror Ingvar, Eskil (bror till Karl-Axel) utklädd till kvinna dagen till ära, sedan kommer min farmors farmor Adelina, farmors far Karl-Axel och sist men inte minst farmors farfar Sven-Petter Dahlin f 1860 - d 1952. Notera hur han står och jag kan säga att han hade 25 år som indelt soldat i Kalmar regemente.