FORNTID LÄNGS OSTKUSTEN

Arkeologiseminarium

”Forntid längs Ostkusten”

28/2-1/3, 2009 i Blankaholm
(3 mil söder om Västervik)

SCHEMA

Lördag
12:00 Lunch Folkets hus
13:00 Michael Dahlin Introduktion i Brygghuset + (”Misterhults och Tjusts forntida gravar – gamla sanningar i nytt ljus”)
14:00 Peter Norman (”Den medeltida bebyggelseutvecklingen i Tuna läns skärgårdsområde”)
14:30 Ludvig Papmehl-Dufay ("Runsbäck: en trattbägarboplats med långhus i Färjestaden, Öland")
15:00 Kaffe
15:30 Veronica Palm (”Hälleröskatten – en vikingatida silverskatt från Tjust)
16:00 Middag
18:00 Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam (”Dokumentationen av hällristningar i Lofta 2008")
19:00 Avslutning för föreläsningarna
19:30 Återsamling i brygghuset för en trevlig kväll med kortare föreläsningar och
trevlig samvaro.
20:00 Föreningen ”Albrechts bössor” föreläser om medeltida skjutvapen ca 60 minuter.

Söndag
8:30 - 9:30 Frukost (beställs där ni bor).
9:30 Alf Ericsson ("En brokig mångfald - olika sätt att värdera och definiera jord i östra Småland och på Öland").
10:00 Kenneth Alexandersson (”Ölands mesolitikum mer än bara Alby”)
10:30 Roger Wikell & Mattias Eriksson (”Tidigmesolitiska tomtningar i Ancylussjön”)
11:30 Joakim Wehlin Preliminärt (”Bronsålder i Baltikum”)
12:00 Lunch och avslutning

Sista anmälningsdag är 15 februari



Kontakta: Michael Dahlin
arkeologen@telia.com

MED GIS OCH HANDDATOR I BETESMARKEN

Sedan årsskiftet gäller den nya betesmarksdefinitionen dvs. 60 träd per hektar. För 2008 var det 50 träd per hektar och att man fick räkna bort s.k. hävdträd. Hävdträd är träd som är större och yvigare, vilket indikerar att de stått eller står fritt i betesmarken. Det roliga i kråksången var att inga kontrollanter eller brukare definierade hävdträden lika, så de blev antagligen för jobbiga att ha kvar i åtagandena. Man kan tycka vad man vill om byråkratins syn på betesmarkerna och särskilt när mycket av påtryckningarna kommer från Bryssel. Det kanske inte alltid är så att EU väger in Europas skiftande topografi, växtlighet, traditioner osv. Problemet ligger i att det är den brukade ytan man får ekonomiskt stöd för och i den ytan ska det finnas så få bergimpediment, busksnår (max förtätningar av 100 kvm) och träd som möjligt. Det jag tycker är bra är att odlingsrösen inte ses som impediment. Odlingsrösen är dessutom biotopskyddade och så även muren. Där emot kan jag lugnt säga att Jordbruksverkets pågående inventering av betesmarker behövs då begreppsförvirring, definitionsproblem, vanskötsel, fusk mm är relativt vanligt. Ibland tror man inte att det är sant att brukarna fått tusentals kronor för betesmarker som rent av aldrig betats, utan består av ett stenmoras eller är 100 årig granskog.

Inventeringen går till så att en inventerare tilldelas ett uppdrag dvs. betesmarkerna i en socken som har EU-stöd. Inventeraren granskar dessa på kontoret med GIS och kanske kan man genast godkänna några på skärmen. En del kan redigeras direkt, medan andra uppvisar skog, hällmarker mm. De sistnämnda tankas över i en handdator och inventeraren ger sig iväg ut i fält. Vanligen hinner man 7-10 betesmarker på en dag. Man kontrollerar att gränserna stämmer, ritar bort bergimpediment, större vattensamlingar, breda diken, bäckar och ogenomträngliga busksnår. Vi räknar träd så att det inte finns för många, dvs. så att det mer liknar en skog (se min åsikt nedan). När detta är gjort kan vi ofta klarmarkera, men ibland underkänns hela betesmarken, vilket inte är särskilt roligt för någon part.

Det roliga i arbetet är istället att få komma ut i markerna och ibland hamnar man på gravfält och vid hällristningar. Är man som jag mycket agrarhistoriskt intresserad så är det oerhört stimulerande att granska betesmarker, som under historisk tid eller ännu tidigare utgjort åkrar. Det är vanligt med röjningsrösen med mindre stenar och ofta har inget av detta uppmärksammat i FMIS.

Det borde finnas lite mer förståelse för det skiftande kulturlandskapet och t.ex. i Kalmar län där skillnaderna är stor mellan t.ex. södra Öland, Orrefors skogsbygder och Tjusts dalgångar. Arkeologiskt sett ser man skillnaderna i fornlämningarna där Öland framstår som ett tättbefolkat område under järnåldern och där boskapsskötsel och åkerbruk spelat en stor roll. Orrefors framträder som en skogsbygd och ett medeltida kolonisationsområde med en hel del järnframställningsplatser. Tjust är ett variationernas landskap och med brukartraditioner som kan skilja sig mycket på korta avstånd. Detta framgår både i FMIS och i de medeltida källorna (DMS). I dalgångarna och de områdena med utbredd jordbruksmark speglas detta i näringarna. I det inre av Tjusts skogsbygder ser vi boskapsskötsel, insjöfiske och småskaligt jordbruk. Vid kusten är det boskapsskötsel, fiske och småskaligt jordbruk. Idag håller trenden delvis i sig även om bara fragment fortfarande är synbara. På 1940-talets ekonomiska karta är detta mycket tydligt och det var under denna period då Länet uppnådde sitt odlingsmaximum. Misterhults skogssocken, som dessutom är den största socknen söder om Dalälven med sina 400 kvadratkilometer uppvisade ca 10 % uppodlad mark. Inte mycket! Men det berättar också att här var det frågan om småsakligt jordbruk och skogsbete. Idag kan inte EU ens stava till skogsbete, vilket är sorgligt. EU borde värna om dessa skillnader och ta hänsyn till detta! Men det är väl för jobbigt att utreda allt detta! Bäst är väl om allt ser lika ut från Medelhavet till Nordkalotten?????????

SEMINARIET I BLANKAHOLM

Föreläsarna inför seminariet är så gott som bokade och ämnena sträcker sig tidsmässigt från mesolitikum till medeltid. Geografiskt spänner föreläsningarna från Östra Mellansverige till Kalmar län och några glimtar ned mot Blekinge. Totalt tio föreläsare från bl.a. RAÄ, Kalmar läns museum, Högskolan i Kalmar och några till. Ämnena handlar bla. om bronsåldersgravar, hällristningar, medeltida gårdsstrukturer och skärgårdens bebyggelseutveckling under yngre järnålder-medeltid, vikingatida silverskatt, mesolitiska boplatser, neolitiska gravar, boplatser och en hel del till.

Bakom seminariet står studiefrämjandet, Blankaholms samhällsförening och Västerviks museum.

Låter det intressant???

Mer ingående information kommer om någon vecka!

Givetvis gör det!!!!!!!

Seminariet kommer att hållas 28/2-1/3 i Blankaholm 3 mil söder om Västervik.