söndag 24 maj 2009

HARDROCK IN SNÄCKEDAL

Efter att inventeringen i Döderhult var avslutad och Kenta Ihrestam och Roger Wikell skulle åka hem beslutade jag att avslutningsvis visa de båda herrarna Snäckedal. För er som inte vet är det ett stort och monumentalt gravfält från bronsåldern med en av Sveriges största skeppsformade stensättningar.

Gert Magnusson behandlade gravfältet i ett par artiklar för 20 år sedan och Dag Widholm berörde gravfältet i sin avhandling för 10 år sedan. Tolkningarna kring gravfältet har kretsat kring religiöst centrum och att människor inte har bott i närheten. Detta på grund av att ett pollenprov inte gett några tecken på odling (kanske skulle man ta några prover till?). Detta var kraftigt förenklat förklarat, men jag har hela tiden hållit fast vid att människor som lägger så pass mycket tid på ett gravfält bör ha bott på platsen eller i dess skugga.

Dag Widholm menar att arbetsinsatsen kring Snäckedal är så pass stor att den lokala topografin inte kunnat erbjuda försörjning för de som byggt gravarna. Jaha, men betänk då att tio torpare i Misterhult på 20 år kastade upp en mur på 1,4 mil. Muren var i genomsnitt 1 meter hög och 70 cm bred. Fiske och säljakt kunde inte vara bakgrunden till någon rikedom menade han. Var Gropkeramikerna utfattiga och oförmögna till att bygga stenmonument, om de velat? Vad säger att människorna i Misterhult under bronsåldern inte handlade med andra orter och att de bröt kopparmalm, något Gert Magnusson varit inne på.

I alla fall beslutade vi oss att ta en runda strax nedanför gravfältet och som slagen av blixten står jag och stirrar rakt in i en mängd skålgropar. Blocket var spräckt och låg på sidan nedtryckt i moränen strax ovanför den utdikade dalgången. Blocket var av sandsten och en bit ifrån låg den andra biten av blocket. Totalt fanns 90 skålgropar och 4 rännor i blocket. Tänk att Michael Dahlin skulle hitta blocket!

Kenta och Dahlin vid nyfyndet. Foto: Roger Wikell

Detta känns oerhört kul då "taxen" letat ristningar och gropar som en tok uppe på berget och en av ovan angivna forskare tydligt framhållit att det inte finns några gropar här! Ja "taxen" var ortsbornas namn på K-G Selinge när han kröp runt på bergen och letade, men utan resultat.

Jag är en stolt tupp just nu och jag skulle verkligen vilja presentera en hel del nya fakta om gravfältet! Jag har en hel del nya inventeringsresultat som skulle kunna ge nya infallsvinklar och förståelse för detta spännande gravfält. Jag vill inte presentera detta på bloggen, en artikel kanske!

Skålgropar i Döderhult

I helgen var Kenneth Ihrestam och Roger Wikell på besök i Döderhult socken (Oskarshamn) för ett första försök att lokalisera ett gäng skålgropar. Fredagen började bra och eftersom vi var tre så gick det undan.

Till att börja med visade jag herrarna en sk "surdeg" dvs något jag hittat tidigare och ville ha avfärdat eller bekräftat. Blocket bekräftades och innehöll fyra gropar. Sedan begav vi oss till de yttre delarna av Döderhultsdalen och det blev träff med två gropar en häll och ett tjugotal meter från denna ytterligare tre gropar i ett block.

Timmarna gick och fast vi letade på klassiska platser och hackorna och borstarna gick varma hände inget. Besvikna och bortskämda som vi är började vi tycka att Döderhult gjorde skäl för sitt namn. Efter att ha kammat av flera kilometer slutade dagen med ytterligare en skålgrop i ett krönläge på en häll i åkermark, men sedan tog det slut. Inte ens på lördagen kom det några gropar. Detta kändes tråkigt då Hembygdsföreningen lagt sina pengar på dessa två dagar, men detta är ju faktiskt också ett resultat!

Resultatet kommer att presenteras i Hembygdsföreningens mycket fina och angenäma årskrift!
En par oväntade överaskningar kom under inventeringen, men mer om dessa i kommande artiklar!

lördag 16 maj 2009

HEMMA HOS ARKEOLOGEN

Härliga tider nu! Näktergalen sjunger, häggen blommar och syrenen är på väg. Gräset är nyklippt och jag kan koppla av med en kopp kaffe! Lite bilder från mitt och frugans hus. Vi har varit husägare i snart ett år nu!


Utsikt från altanen


Snövit Spirea!!!!!!!!

tisdag 12 maj 2009

PROVGROPAR

Igår var Kenneth, Ludde från Kalmar läns museum tillsammans med praktikanten Karl-Oskar i Blankaholm för att gräva provgropar. Ni som läser min blogg vet att jag hittat en boplats inne i samhället och som ska grävas inom ramen för en studiecirkel den 8-12 juni i år. Det är ett samarbete mellan Samhällsföreningen Blankaholm-Solstadström, Kalmar läns museum, Västerviks museum och Studiefrämjandet. Fantastiskt kul, eller hur?

Det blev ett tiotal provgropar och det var fynd i samtliga utom två. De senare grävdes långt ned i terrängen för att vara på det säkra att boplatsen inte sträckte sig ned mot 10 meter ekvidistans. Den ligger med mellan 15-23 m.ö.h. vilken innebär bra strandnära möjligheter för TN och MN. Fynden bestod mest av slagen kvarts följt av kvartsit, kristianstadsflinta, sydvästskandinavisk flinta, keramik (gropdekor) och brända ben. Lite osäkert ännu, men det tycks vara så att vi berört en anläggning!

Det finns fem platser kvar nu, så skynda er ni som vill gräva en vecka!
se tidigare inlägg nedan

måndag 11 maj 2009

HÄLSINGSÖ

Hälsingsö ligger i Misterhults socken och är inte någon egentlig ö, för byn ligger nästan milen från kusten. Byn ligger istället på kanten av en grusås nere i en dalgång och nere i dalen finns en större bäck och en utdikad sjö. Byn eller gården ligger med andra ord omgiven av vatten, likt en ö.

Gården omtalas som nästan alla andra gårdar i Misterhult som en kronogård år 1543. Detta betyder givetvis inte att gården inte har ett medeltida ursprung.

Så här på våren kännetecknas platsen av vackra beteshagar och i dessa finner man mängder med gravrösen, stensättningar, skärvstenshögar och fossil åkermark. Det ser med andra ut som en miljö som hyst en bosättning under åtminstone yngre bronsålder. Detta är den vanliga bilden av Misterhult dvs. total frånvaro av typiska järnåldergravar. Gravar har för visso grävts på grannfastigheterna bl.a. tre gravar (1 mindre röse och två runda stensättningar) av keramiken att döma yngre bronsålder. År 1899 grävde några bönder i ett grustag på Hälsingsö marker och de fann två ståtliga spjutspetsar av järn. Fotot som togs av ATA visar på två mycket långa och smala spjutspetsar.
Skärvstenssamling, Foto: Michael Dahlin

Självklart har området nyttjats under järnåldern, även om klassiska bebyggelsenamn på –stad, -inge och –by lyser med sin frånvaro.

Miljön är med andra ord mycket intressant och under våren ska jag och mina vänner fördjupa oss i miljön. Bl.a. kommer vi att leta skålgropar, vilket verkar lovande då jag så pass sent som i fredags hittade en grop på en häll. Gropen var placerad över en naturlig spricka i berget och det finns förmodligen flera. Jag hade inte med mig min borste, då jag verken hade tid eller möjlighet att borsta hällen. I Misterhult finns endast några skålgropsblock registrerade, men sedan något år tillbaka har de börjat blomma i Misterhult!

tisdag 5 maj 2009

Den blomstertid nu kommer

Jag förstår skomakaren som stängde verksamheten mellan hägg och syren dvs. när Sverige är som vackrast.

Just nu inventerar jag betesmarker i Misterhults socken en av de mest intressanta socknarna i nordöstra Småland. Här har jag tidigare inventerat fornlämningar och jag kan nästan varenda liten grusväg. Nu som betesmarksinventerare rör jag mig i något annorlunda terrängpartier och ofta ligger betesmarkerna i det som var åker på de gamla kartorna från 16-1700-talen. De små stenarna i odlingsrösena och deras placering ovanför de tunga lerjordarna antyder att de brukats med årder dvs. de har ärjats. Markerna har så här års intensivt grönt gräs, blommande vitt slån, halvt utslagna björkar och mängder med gullvivor. Det är verkligen en förmån att få vara ute och arbeta.

Det är när man traskar runt med handdatorn i handen som man kommer till att tänka på barndomens skolavslutningar och man sjöng ”Den blomstertid nu kommer”. En psalm som ska ha skrivits av Kolmodin omkring 1694. Den skrevs med andra ord med tankarna åt ett helt annat håll en att barn ska få tio veckors ledighet. Betänker man att Sverige var en stormakt med bondsöner som skickades till Europas slagfält, att vi upplevt fruktansvärda nödår på 1680-talet och att vårvintern var den period då förråden började ta slut och flest människor dog, så får den en annan betydelse, fundera en stund!

Den blomstertid nu kommer
text: I Kolmodin 1694
musik: Svensk folkvisa 1693

Then blomstertid nu kommer Med lust och fägring stor: Nu nalkas ljufwe sommar, Tå gräs och örter gror; Then blida Sol upwärmer Alt hwad har warit dödt: Tå hon oss skrider närmer, Blir thet på nyo födt.

The fagra blomsterängar Och åkrens ädla säd, The grönskand' örtesängar Och alla gröna träd, The skola oss påminna Guds godhets rikedom: At wi Guds nåd besinna, Som räcker året om.

Man hörer foglar sjunga Med mångahanda ljud; Skal icke tå wår tunga Lofsäga Herran Gud? Min själ, upphög Guds ära Med lof och glädje-sång, Som frögda wil och nära Oss med wälgerning mång.

Tu ädle Jesu Christe! Wår glädje-sol och skin, Blir hos oss til wårt siste, Upwärm wårt kalla sin: Gif kärleks eld i hjerta, Förnya själ och and: Wänd bort all sorg och smärta, Med tine milda hand.


Tu Sarons blomster sköna, Tu Lilja i grön dal, Ack! wärdes själen kröna Med dygder til stort tal: Tin nåd lät henne fukta, Som dagg utaf Zion, At hon må ljufligt lukta, Som ros i Libanon.


Wälsigna årets gröda, Och watna tu wårt land: Gif oss nödtorftig föda, Wälsigna sjö och strand. Tin fotspår drype af fetma, Bespisa med dit ord, Och med thess ljufwa sötma Oss uppå thenna jord.