måndag 16 mars 2009

VULVOR OCH SOLKORS

Man undrar vem som kom på att skålgropar som var knackade i sprickor i berget skulle kallas för vulvor. För den som inte förstår detta ord kan jag berätta att det handlar om det kvinnliga könet. För mig får det vara så eftersom jag tror på att skålgropar är fruktbarhetssymboler eller symboler för födelse och återfödelse. Groparna på bilden nedan påträffades i september förra året i Blankaholm och i samband med att mina kära vänner Sven-Gunar Broström och Kenta Ihrestam var här och inventerade med mig och min goda vän Ingvar. Förutom dessa hittade vi ytterligare gropar och fler har det blivit sedan dess.


Foto: Michael Dahlin


I helgen som var körde jag ett skålgropsrace och det blev tre hällar och tre block med gropar. En av hällarna hade ett inristat solkors, men det kändes lite modernt då ristningens linjer stundtals var djupa och smala som om man använt ett järn. Det roliga var att det fanns tre grunda skålgropar intill. Vad tror ni?

Foto: Michael Dahlin

torsdag 12 mars 2009

BETESMARKSREGLER SOM SKRÄMS

Ett betesmarksblock som skräms!

De nya betesmarksreglerna skrämmer verkligen Sveriges brukare. Verkligheten är också den att de skrämmer olika mycket på var du bor i detta avlånga land. Varför? Givetvis därför att landet inte ser lika ut i Skåne, Småland och Västerbotten. Utbildad arkeolog och kulturgeograf som jag är så är dessa regler mycket märkliga då jag vet att varje kulturlandskap är unikt och har sina högst speciella kännetecken. EU har inte frågat Sverige om de lokala särarterna och om hur man ska skapa betesmarker som bäst stämmer med terrängen och traditionerna! Nej bäst är det om det ser lika ut över allt!




Nu är reglerna lika för alla i hela Sverige och det som gäller är 60 träd per hektar i betesmarkerna. Finns det homogena trädräkningsområden som är större än 0,1 hektar får de innehålla max 6 träd, 0,2 hektar max 12 träd osv. Vanligtvis finner man som kontrollant större trädräkningsområden och då slipper man rita bort området dvs. det klassas som annat ägoslag.


Nu är jag en av alla dessa kontrollanter men jag ser ett visst ljus trots allt. De nya reglerna är trots allt ganska formbara även om brukarna har svårt att se detta just nu. Jag kan bara säga att jag hittills bara underkänt marker som skulle ha underkänts i vilket stöd som. Det jobbiga är att de skötsamma bönderna nu ställs för ännu en omorganisation i sina marker och vem vet vad EU hittar på näst? http://www.vt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=4677663

måndag 2 mars 2009

Blankaholm nr 2

Så var det andra Blankaholmsseminariet avklarat och tankar om ett tredje har redan infunnit sig. Det är bara att konstatera att det är ett lyckat sätt att träffas, föreläsa, umgås och utbyta erfarenheter.
Lördagens seminarie inleddes med en lunch i Folkets hus, men för Roger Wikell inleddes den med ett nyfynd av en skålgrop 100 meter där ifrån. Det fanns visst en inknackad ränna intill gropen också! Bra start med andra ord!
Detta seminarie hade inte varit möjligt utan Jan och Sonja som upplåtit Brygghuset, hjälpsamma blankaholmare som gratis ställt upp och serverat oss vid luncherna, middagen osv. Förutom Studiefrämjandet och Västerviks museum kan man säga att vi själva var sponsorer då föreläsarna inte tog ett öre för att föreläsa. Det är med andra ord något annat som driver oss till Blankaholm! Samvaro, kamratskap, nyfikenhet och kunskapstörst som är drivkrafterna. Seminariet har också ett viktigt syfte och det är att andra än bara arkeologer är välkomna dvs. studenter och amatörarkeologer. De glöms annars lätt bort och de sitter ofta med stora kunskaper inom ämnet som är väl värt att lyssna på.

Roger Wikell höll ett av många intressanta föredrag. Foto: Åza Olofsdotter

söndag 15 februari 2009

NYTT SCHEMA

Arkeologiseminarium”Forntid längs Ostkusten”28/2-1/3, 2009 i Blankaholm
(3 mil söder om Västervik)

SCHEMA
Lördag
12:00 Lunch Folkets hus
13:00 Michael Dahlin Introduktion i Brygghuset + (”Misterhults och Tjusts forntida gravar – gamla sanningar i nytt ljus”)
14:00 Kristian Lundqvist (”Bronsålder i Mönsterås”)
14:30 Ludvig Papmehl-Dufay ("Runsbäck: en trattbägarboplats med långhus i Färjestaden, Öland")
15:00 Kaffe
15:30 Veronica Palm (”Hälleröskatten – en vikingatida silverskatt från Tjust)
16:00 Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam (”Dokumentationen av hällristningar i Lofta 2008"+ Bilder av Stenålder)
18:00 Middag
20:00 Jan Selling ("Skärgårdsfisket då, nu och sen")

Söndag
8:30 - 9:30 Frukost (beställs där ni bor).
9:30 Alf Ericsson ("En brokig mångfald - olika sätt att värdera och definiera jord i östra Småland och på Öland").
10:00 Kenneth Alexandersson (”Ölands mesolitikum mer än bara Alby”)
10:30 Roger Wikell & Mattias Pettersson (”Tidigmesolitiska tomtningar i Ancylussjön”)
11:30 Patrik Gustafsson (”En mellanmesolitisk lokal i Ändebol, Sörmland ”)
12:00 Lunch och avslutning

söndag 1 februari 2009

NU ÄR DEN HÄR!

DMS 4:5 Tjusts härad, Västerviks stad utkommer 5/2. Volymen som är utgiven av historiken Roger Axelsson (född Möckhult, Oskarshamn) genom Kalmar Länsstyrelse omfattar de 15 socknar som ingick i det medeltida Tjusts härad: Hjorted, Gladhammar, Hallingeberg, Locknevi, Blackstad, Törnsfall, Gamleby, Lofta, Odensvi, Dalhem, Ed, Ukna, Gärdserum, Tryserum, Hannäs samt Yxnerums skate. Boken omfattar 596 sidor och är illustrerad med översiktskarta samt detaljkartor över samtliga socknar. Den innehåller även 15 släkttabeller som i några fall redovisar tidigare okända genealogier över traktens frälse. Diverse andra illustrationer samt omfattande register över personer, orter, sätesgårdar och kyrkliga institutioners godsinnehav ingår också. Som ovan framgår av denna tråd kan man inte beställa denna volym från RAÄ, som tagit sin hand från verkets utgivning. Istället görs det via Kalmar Länsstyrelse.

Vi som väntat har varit lite oroliga eftersom Lst stått bakom och att de helt enkelt skulle ha struntat i de nordligaste Smålandsocknarna som idag ingår i Östergötlands län. Nu kan man som tur är se att så inte är fallet!

måndag 19 januari 2009

FORNTID LÄNGS OSTKUSTEN

Arkeologiseminarium

”Forntid längs Ostkusten”

28/2-1/3, 2009 i Blankaholm
(3 mil söder om Västervik)

SCHEMA

Lördag
12:00 Lunch Folkets hus
13:00 Michael Dahlin Introduktion i Brygghuset + (”Misterhults och Tjusts forntida gravar – gamla sanningar i nytt ljus”)
14:00 Peter Norman (”Den medeltida bebyggelseutvecklingen i Tuna läns skärgårdsområde”)
14:30 Ludvig Papmehl-Dufay ("Runsbäck: en trattbägarboplats med långhus i Färjestaden, Öland")
15:00 Kaffe
15:30 Veronica Palm (”Hälleröskatten – en vikingatida silverskatt från Tjust)
16:00 Middag
18:00 Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam (”Dokumentationen av hällristningar i Lofta 2008")
19:00 Avslutning för föreläsningarna
19:30 Återsamling i brygghuset för en trevlig kväll med kortare föreläsningar och
trevlig samvaro.
20:00 Föreningen ”Albrechts bössor” föreläser om medeltida skjutvapen ca 60 minuter.

Söndag
8:30 - 9:30 Frukost (beställs där ni bor).
9:30 Alf Ericsson ("En brokig mångfald - olika sätt att värdera och definiera jord i östra Småland och på Öland").
10:00 Kenneth Alexandersson (”Ölands mesolitikum mer än bara Alby”)
10:30 Roger Wikell & Mattias Eriksson (”Tidigmesolitiska tomtningar i Ancylussjön”)
11:30 Joakim Wehlin Preliminärt (”Bronsålder i Baltikum”)
12:00 Lunch och avslutning
Sista anmälningsdag är 15 februari



Kontakta: Michael Dahlin
arkeologen@telia.com

onsdag 14 januari 2009

MED GIS OCH HANDDATOR I BETESMARKEN

Sedan årsskiftet gäller den nya betesmarksdefinitionen dvs. 60 träd per hektar. För 2008 var det 50 träd per hektar och att man fick räkna bort s.k. hävdträd. Hävdträd är träd som är större och yvigare, vilket indikerar att de stått eller står fritt i betesmarken. Det roliga i kråksången var att inga kontrollanter eller brukare definierade hävdträden lika, så de blev antagligen för jobbiga att ha kvar i åtagandena. Man kan tycka vad man vill om byråkratins syn på betesmarkerna och särskilt när mycket av påtryckningarna kommer från Bryssel. Det kanske inte alltid är så att EU väger in Europas skiftande topografi, växtlighet, traditioner osv. Problemet ligger i att det är den brukade ytan man får ekonomiskt stöd för och i den ytan ska det finnas så få bergimpediment, busksnår (max förtätningar av 100 kvm) och träd som möjligt. Det jag tycker är bra är att odlingsrösen inte ses som impediment. Odlingsrösen är dessutom biotopskyddade och så även muren. Där emot kan jag lugnt säga att Jordbruksverkets pågående inventering av betesmarker behövs då begreppsförvirring, definitionsproblem, vanskötsel, fusk mm är relativt vanligt. Ibland tror man inte att det är sant att brukarna fått tusentals kronor för betesmarker som rent av aldrig betats, utan består av ett stenmoras eller är 100 årig granskog.

Inventeringen går till så att en inventerare tilldelas ett uppdrag dvs. betesmarkerna i en socken som har EU-stöd. Inventeraren granskar dessa på kontoret med GIS och kanske kan man genast godkänna några på skärmen. En del kan redigeras direkt, medan andra uppvisar skog, hällmarker mm. De sistnämnda tankas över i en handdator och inventeraren ger sig iväg ut i fält. Vanligen hinner man 7-10 betesmarker på en dag. Man kontrollerar att gränserna stämmer, ritar bort bergimpediment, större vattensamlingar, breda diken, bäckar och ogenomträngliga busksnår. Vi räknar träd så att det inte finns för många, dvs. så att det mer liknar en skog (se min åsikt nedan). När detta är gjort kan vi ofta klarmarkera, men ibland underkänns hela betesmarken, vilket inte är särskilt roligt för någon part.

Det roliga i arbetet är istället att få komma ut i markerna och ibland hamnar man på gravfält och vid hällristningar. Är man som jag mycket agrarhistoriskt intresserad så är det oerhört stimulerande att granska betesmarker, som under historisk tid eller ännu tidigare utgjort åkrar. Det är vanligt med röjningsrösen med mindre stenar och ofta har inget av detta uppmärksammat i FMIS.

Det borde finnas lite mer förståelse för det skiftande kulturlandskapet och t.ex. i Kalmar län där skillnaderna är stor mellan t.ex. södra Öland, Orrefors skogsbygder och Tjusts dalgångar. Arkeologiskt sett ser man skillnaderna i fornlämningarna där Öland framstår som ett tättbefolkat område under järnåldern och där boskapsskötsel och åkerbruk spelat en stor roll. Orrefors framträder som en skogsbygd och ett medeltida kolonisationsområde med en hel del järnframställningsplatser. Tjust är ett variationernas landskap och med brukartraditioner som kan skilja sig mycket på korta avstånd. Detta framgår både i FMIS och i de medeltida källorna (DMS). I dalgångarna och de områdena med utbredd jordbruksmark speglas detta i näringarna. I det inre av Tjusts skogsbygder ser vi boskapsskötsel, insjöfiske och småskaligt jordbruk. Vid kusten är det boskapsskötsel, fiske och småskaligt jordbruk. Idag håller trenden delvis i sig även om bara fragment fortfarande är synbara. På 1940-talets ekonomiska karta är detta mycket tydligt och det var under denna period då Länet uppnådde sitt odlingsmaximum. Misterhults skogssocken, som dessutom är den största socknen söder om Dalälven med sina 400 kvadratkilometer uppvisade ca 10 % uppodlad mark. Inte mycket! Men det berättar också att här var det frågan om småsakligt jordbruk och skogsbete. Idag kan inte EU ens stava till skogsbete, vilket är sorgligt. EU borde värna om dessa skillnader och ta hänsyn till detta! Men det är väl för jobbigt att utreda allt detta! Bäst är väl om allt ser lika ut från Medelhavet till Nordkalotten?????????