GRÄVNING I BLANKAHOLM

Det var under vårvintern 2008 som jag på promenad med hunden påträffade en bit Kristianstadsflinta mitt inne i Blankaholm. Det var i en NV-V sluttning av ett berg med inslag av sandig till moig morän ca 15-20 m.ö.h. som flintbiten påträffades. En flintbit gör ingen boplats så historien kunde ha slutat där. Biten låg endast några meter från en tomtgräns i en nötskada och den kunde faktiskt ha kommit med jordmassor i samband med tomtplaneringen. Huset är byggt under tidigt 1900-tal och flintbiten påträffades strax utanför tomtgränsen. Lyfter man blicken så ser man att sluttningen har en naturlig terrass kanske 50 x 30 meter och i NO finns en brant bergvägg dvs. läget var mycket bra och jag vet inte hur många gånger och tillfällen jag gick fram och tillbaka i stigarna och i sluttningen. När jag sedan roade mig med att rita ut 15 meters ekvidistans så fann jag det jag redan misstänkt dvs. boplatsen hade legat på en ö någon halvkilometer ut i skärgården. Nivån 15 hade genom erfarenheter från tidigare undersökningar i området visat sig vara nivån för tidigneolitikum-mellanneolitikum 4200-2300 BC.

Ett halvår gick och i samband med en promenad strax efter sommaren 2008 kunde jag konstatera att ett schakt hade grävts rakt över boplatsen. Till en början kunde jag inte förstå varför någon dragit ett meterbrett schakt just där. Schaktet kom från en högre liggande våtmark som låg ovanför villorna. Det visade sig att villaägarna besvärades av nedsipprande vatten från höjden och att det under vinterhalvåret blev ganska isigt vid deras garageuppfarter. Nu hjälpte inte schaktet något, då vattnet sipprat ut från moränen och de högre liggande områdena. Detta kunde dock schaktet inte förhindra. Första turen i schaktet såg jag endast några tarvliga kvartsbitar, men senare på hösten när regnet dammat av schaktet ordentligt kunde jag med lätthet se en knacksten, keramik med ornamentik, bränd flinta och kvarts. Keramiken visades upp för Ludde och Kenneth och de fick misstankar om att det rör sig om en tidigneolitisk boplats. Jag själv vill flika in att mellanneolitiska boplatser brukar ha en stor mängd Västervikskvartsit, men här var det endast kvarts. Förvisso kan en grävning kunna ändra på detta, men jag instämmer att allt tyder på en TN 4200-3200 BC. I referensmaterialet finns Bagges grävning från Vivastemåla och Veronica Palms och min grävning vid Solstad i Misterhults sn. Man kanske kan fråga sig varför jag bryr mig om neolitikum som studerar bronsåldern. Sanningen är kanske den att jag aldrig hängt upp mig på någon speciell tid utan gillar landskapets helhet och hur det använts genom tiden. Ska jag studera bronsåldern vill jag därför veta lite om vilka ekonomiska, sociala strategier som kan ha praktiserats innan bronsåldern. På så sätt hoppas jag kunna få en bild av vad som egentligen är det nya under bronsåldern, eller vad som bestod. Slog jordbruket igenom i detta ”urbergsfönster” eller fortsatte fisket och säljakten vara de dominerande näringarna?

Jag presenterade mina tankar om boplatsen för min favorit journalist och råkade visst halvt på allvar säga att jag skulle gräva platsen. Tack vare mina vänner Ludde, Kenneth (Kalmar läns museum) och Veronica Palm (Västerviks museum) är det nu sanning. Tur var givetvis att UV chefen på KLM Per Lekberg godkände hela idén och ibland ska man ha lite tur.

Studiefrämjandet och Samhällsföreningen ställde sig även bakom och vi planerar nu en hel vecka i kulturens tecken i Blankaholm. Lördagen den 6:e juni mjukstartar vi på grävplatsen och det blir även en guidad tur för de intresserade i Blankaholms bronsåldersmiljö. Under veckan bli det även en del kringaktiviteter som föreläsningar med t.ex. Blankaholm då och nu, Blankaholms sågverk, medeltidens örter, utflykt till bronsåldersmiljön vid Snäckedal, grundläggande kunskaper om släktforskning, kläduppvisning och reklam för årets Blankaholmsteater som utspelar sig år 1337. Det blir även minst en arkeologisk pubkväll på Havsterrassen och grillkvällar mm. Dessutom kommer grävningen att sändas live med Webbkamera via Studiefrämjandets sida, de ni!

Syftat med detta är förstås att öka intresset och förståelsen kring arkeologi och den verksamhet vi bedriver. Därför kommer även en skolklass och sållar + lite annat.
Den som deltar i grävningen kan vara nybörjare, men även lite mer erfarna.

Nu finns det 15 st. grävplatser och det hela kostar endast 500 Kr.
Boendefrågan går att lösa och mer om den senare. Sista anmälningsdagen är den 17:e maj och man kan skicka sin ”ansökan” till arkeologen@telia.com
med anmälningstalongen som bör innehålla följande:
_______________________________________________________________________
Namn
Adress
Tel.
Tidigare erfarenhet
- teoretiska arkeologiska kunskaper studiecirkelerfarenhet, egna studier, högskolestudier
- ev. praktisk grävkunskap
- förväntningar beskriv kort vad du förväntar dig
- varför skulle du vilja bli antagen till

HISTORISKA LANDSKAP

Guidade turer med arkeologen och kulturgeografen Michael Dahlin under våren 2009.

Medtag bra skor, regnkläder och fikakorg.


Kostnad 300 Kr för anmälan till samtliga träffar, annars 100 kr per tillfälle. Vid båtutflykten tillkommer ytterligare avgift (ej bestämd). I fall av begränsat antal platser ges förtur till dem som gått hela kursen. Den 10/5 deltar även deltagare från höstens kurs i ”Det medeltida Tjust”.

19/4 Heliga hällar och gravar - vi besöker bronsåldersmiljön i Blankaholm. Samling vid Brygghuset i Blankaholm kl 10:00

26/4 Det agrara bronsålderslandskapet – vi besöker Herrmanstorp utanför Västervik. Samling vid fornlämningsområdet vid Hermanstorp kl 10:00. Området ligger vid infarten till Västervik och vid första vägen upp till vänster (skyltat med blå skylt ”Kulturminne”).

3/5 Början till slutet – vi besöker odlingslandskapet med rötter i förhistorien och med kontinuitet in i modern tid (mer info senare).

10/5 Den äldre järnålderns rikemansgravar och den medeltida byn. Vi besöker Djursdala och Ungstorp i Vimmerby kommun. Samling vid Djursdala kyrka kl 10:00

17/5 En del av Tjusts skärgård. Från Istid till medeltida kolonisation. Vi studerar spåren efter inlandsisen och besöker en ö (mer info senare) Samling vid Brygghuset i Blankaholm kl 10:00.

VULVOR OCH SOLKORS

Man undrar vem som kom på att skålgropar som var knackade i sprickor i berget skulle kallas för vulvor. För den som inte förstår detta ord kan jag berätta att det handlar om det kvinnliga könet. För mig får det vara så eftersom jag tror på att skålgropar är fruktbarhetssymboler eller symboler för födelse och återfödelse. Groparna på bilden nedan påträffades i september förra året i Blankaholm och i samband med att mina kära vänner Sven-Gunar Broström och Kenta Ihrestam var här och inventerade med mig och min goda vän Ingvar. Förutom dessa hittade vi ytterligare gropar och fler har det blivit sedan dess.


Foto: Michael Dahlin

I helgen som var körde jag ett skålgropsrace och det blev tre hällar och tre block med gropar. En av hällarna hade ett inristat solkors, men det kändes lite modernt då ristningens linjer stundtals var djupa och smala som om man använt ett järn. Det roliga var att det fanns tre grunda skålgropar intill. Vad tror ni?

Foto: Michael Dahlin

BETESMARKSREGLER SOM SKRÄMS

Ett betesmarksblock som skräms!

De nya betesmarksreglerna skrämmer verkligen Sveriges brukare. Verkligheten är också den att de skrämmer olika mycket på var du bor i detta avlånga land. Varför? Givetvis därför att landet inte ser lika ut i Skåne, Småland och Västerbotten. Utbildad arkeolog och kulturgeograf som jag är så är dessa regler mycket märkliga då jag vet att varje kulturlandskap är unikt och har sina högst speciella kännetecken. EU har inte frågat Sverige om de lokala särarterna och om hur man ska skapa betesmarker som bäst stämmer med terrängen och traditionerna! Nej bäst är det om det ser lika ut över allt!

http://www.vt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=4677664

Nu är reglerna lika för alla i hela Sverige och det som gäller är 60 träd per hektar i betesmarkerna. Finns det homogena trädräkningsområden som är större än 0,1 hektar får de innehålla max 6 träd, 0,2 hektar max 12 träd osv. Vanligtvis finner man som kontrollant större trädräkningsområden och då slipper man rita bort området dvs. det klassas som annat ägoslag.

Nu är jag en av alla dessa kontrollanter men jag ser ett visst ljus trots allt. De nya reglerna är trots allt ganska formbara även om brukarna har svårt att se detta just nu. Jag kan bara säga att jag hittills bara underkänt marker som skulle ha underkänts i vilket stöd som. Det jobbiga är att de skötsamma bönderna nu ställs för ännu en omorganisation i sina marker och vem vet vad EU hittar på näst? http://www.vt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=4677663

Blankaholm nr 2

Så var det andra Blankaholmsseminariet avklarat och tankar om ett tredje har redan infunnit sig. Det är bara att konstatera att det är ett lyckat sätt att träffas, föreläsa, umgås och utbyta erfarenheter.
Lördagens seminarie inleddes med en lunch i Folkets hus, men för Roger Wikell inleddes den med ett nyfynd av en skålgrop 100 meter där ifrån. Det fanns visst en inknackad ränna intill gropen också! Bra start med andra ord!
Detta seminarie hade inte varit möjligt utan Jan och Sonja som upplåtit Brygghuset, hjälpsamma blankaholmare som gratis ställt upp och serverat oss vid luncherna, middagen osv. Förutom Studiefrämjandet och Västerviks museum kan man säga att vi själva var sponsorer då föreläsarna inte tog ett öre för att föreläsa. Det är med andra ord något annat som driver oss till Blankaholm! Samvaro, kamratskap, nyfikenhet och kunskapstörst som är drivkrafterna. Seminariet har också ett viktigt syfte och det är att andra än bara arkeologer är välkomna dvs. studenter och amatörarkeologer. De glöms annars lätt bort och de sitter ofta med stora kunskaper inom ämnet som är väl värt att lyssna på.

Roger Wikell höll ett av många intressanta föredrag. Foto: Åza Olofsdotter

NYTT SCHEMA

Arkeologiseminarium”Forntid längs Ostkusten”28/2-1/3, 2009 i Blankaholm
(3 mil söder om Västervik)

SCHEMA
Lördag
12:00 Lunch Folkets hus
13:00 Michael Dahlin Introduktion i Brygghuset + (”Misterhults och Tjusts forntida gravar – gamla sanningar i nytt ljus”)
14:00 Kristian Lundqvist (”Bronsålder i Mönsterås”)
14:30 Ludvig Papmehl-Dufay ("Runsbäck: en trattbägarboplats med långhus i Färjestaden, Öland")
15:00 Kaffe
15:30 Veronica Palm (”Hälleröskatten – en vikingatida silverskatt från Tjust)
16:00 Sven-Gunnar Broström och Kenneth Ihrestam (”Dokumentationen av hällristningar i Lofta 2008"+ Bilder av Stenålder)
18:00 Middag
20:00 Jan Selling ("Skärgårdsfisket då, nu och sen")

Söndag
8:30 - 9:30 Frukost (beställs där ni bor).
9:30 Alf Ericsson ("En brokig mångfald - olika sätt att värdera och definiera jord i östra Småland och på Öland").
10:00 Kenneth Alexandersson (”Ölands mesolitikum mer än bara Alby”)
10:30 Roger Wikell & Mattias Pettersson (”Tidigmesolitiska tomtningar i Ancylussjön”)
11:30 Patrik Gustafsson (”En mellanmesolitisk lokal i Ändebol, Sörmland ”)
12:00 Lunch och avslutning

NU ÄR DEN HÄR!

DMS 4:5 Tjusts härad, Västerviks stad utkommer 5/2. Volymen som är utgiven av historiken Roger Axelsson (född Möckhult, Oskarshamn) genom Kalmar Länsstyrelse omfattar de 15 socknar som ingick i det medeltida Tjusts härad: Hjorted, Gladhammar, Hallingeberg, Locknevi, Blackstad, Törnsfall, Gamleby, Lofta, Odensvi, Dalhem, Ed, Ukna, Gärdserum, Tryserum, Hannäs samt Yxnerums skate. Boken omfattar 596 sidor och är illustrerad med översiktskarta samt detaljkartor över samtliga socknar. Den innehåller även 15 släkttabeller som i några fall redovisar tidigare okända genealogier över traktens frälse. Diverse andra illustrationer samt omfattande register över personer, orter, sätesgårdar och kyrkliga institutioners godsinnehav ingår också. Som ovan framgår av denna tråd kan man inte beställa denna volym från RAÄ, som tagit sin hand från verkets utgivning. Istället görs det via Kalmar Länsstyrelse.

Vi som väntat har varit lite oroliga eftersom Lst stått bakom och att de helt enkelt skulle ha struntat i de nordligaste Smålandsocknarna som idag ingår i Östergötlands län. Nu kan man som tur är se att så inte är fallet!