tisdag 12 maj 2009
PROVGROPAR
Det blev ett tiotal provgropar och det var fynd i samtliga utom två. De senare grävdes långt ned i terrängen för att vara på det säkra att boplatsen inte sträckte sig ned mot 10 meter ekvidistans. Den ligger med mellan 15-23 m.ö.h. vilken innebär bra strandnära möjligheter för TN och MN. Fynden bestod mest av slagen kvarts följt av kvartsit, kristianstadsflinta, sydvästskandinavisk flinta, keramik (gropdekor) och brända ben. Lite osäkert ännu, men det tycks vara så att vi berört en anläggning!
Det finns fem platser kvar nu, så skynda er ni som vill gräva en vecka!
se tidigare inlägg nedan
måndag 11 maj 2009
HÄLSINGSÖ
Gården omtalas som nästan alla andra gårdar i Misterhult som en kronogård år 1543. Detta betyder givetvis inte att gården inte har ett medeltida ursprung.
Så här på våren kännetecknas platsen av vackra beteshagar och i dessa finner man mängder med gravrösen, stensättningar, skärvstenshögar och fossil åkermark. Det ser med andra ut som en miljö som hyst en bosättning under åtminstone yngre bronsålder. Detta är den vanliga bilden av Misterhult dvs. total frånvaro av typiska järnåldergravar. Gravar har för visso grävts på grannfastigheterna bl.a. tre gravar (1 mindre röse och två runda stensättningar) av keramiken att döma yngre bronsålder. År 1899 grävde några bönder i ett grustag på Hälsingsö marker och de fann två ståtliga spjutspetsar av järn. Fotot som togs av ATA visar på två mycket långa och smala spjutspetsar.
Självklart har området nyttjats under järnåldern, även om klassiska bebyggelsenamn på –stad, -inge och –by lyser med sin frånvaro.
Miljön är med andra ord mycket intressant och under våren ska jag och mina vänner fördjupa oss i miljön. Bl.a. kommer vi att leta skålgropar, vilket verkar lovande då jag så pass sent som i fredags hittade en grop på en häll. Gropen var placerad över en naturlig spricka i berget och det finns förmodligen flera. Jag hade inte med mig min borste, då jag verken hade tid eller möjlighet att borsta hällen. I Misterhult finns endast några skålgropsblock registrerade, men sedan något år tillbaka har de börjat blomma i Misterhult!
tisdag 5 maj 2009
Den blomstertid nu kommer
Just nu inventerar jag betesmarker i Misterhults socken en av de mest intressanta socknarna i nordöstra Småland. Här har jag tidigare inventerat fornlämningar och jag kan nästan varenda liten grusväg. Nu som betesmarksinventerare rör jag mig i något annorlunda terrängpartier och ofta ligger betesmarkerna i det som var åker på de gamla kartorna från 16-1700-talen. De små stenarna i odlingsrösena och deras placering ovanför de tunga lerjordarna antyder att de brukats med årder dvs. de har ärjats. Markerna har så här års intensivt grönt gräs, blommande vitt slån, halvt utslagna björkar och mängder med gullvivor. Det är verkligen en förmån att få vara ute och arbeta.
Det är när man traskar runt med handdatorn i handen som man kommer till att tänka på barndomens skolavslutningar och man sjöng ”Den blomstertid nu kommer”. En psalm som ska ha skrivits av Kolmodin omkring 1694. Den skrevs med andra ord med tankarna åt ett helt annat håll en att barn ska få tio veckors ledighet. Betänker man att Sverige var en stormakt med bondsöner som skickades till Europas slagfält, att vi upplevt fruktansvärda nödår på 1680-talet och att vårvintern var den period då förråden började ta slut och flest människor dog, så får den en annan betydelse, fundera en stund!
Den blomstertid nu kommer
text: I Kolmodin 1694
musik: Svensk folkvisa 1693
Then blomstertid nu kommer Med lust och fägring stor: Nu nalkas ljufwe sommar, Tå gräs och örter gror; Then blida Sol upwärmer Alt hwad har warit dödt: Tå hon oss skrider närmer, Blir thet på nyo födt.
The fagra blomsterängar Och åkrens ädla säd, The grönskand' örtesängar Och alla gröna träd, The skola oss påminna Guds godhets rikedom: At wi Guds nåd besinna, Som räcker året om.
Man hörer foglar sjunga Med mångahanda ljud; Skal icke tå wår tunga Lofsäga Herran Gud? Min själ, upphög Guds ära Med lof och glädje-sång, Som frögda wil och nära Oss med wälgerning mång.
Tu ädle Jesu Christe! Wår glädje-sol och skin, Blir hos oss til wårt siste, Upwärm wårt kalla sin: Gif kärleks eld i hjerta, Förnya själ och and: Wänd bort all sorg och smärta, Med tine milda hand.
Tu Sarons blomster sköna, Tu Lilja i grön dal, Ack! wärdes själen kröna Med dygder til stort tal: Tin nåd lät henne fukta, Som dagg utaf Zion, At hon må ljufligt lukta, Som ros i Libanon.
Wälsigna årets gröda, Och watna tu wårt land: Gif oss nödtorftig föda, Wälsigna sjö och strand. Tin fotspår drype af fetma, Bespisa med dit ord, Och med thess ljufwa sötma Oss uppå thenna jord.
fredag 24 april 2009
HÄLLRISTNINGAR OCH ÅTER......
Sedan tog vi en promenad och tog en titt på ett block som nu återfunnits, dvs. de hade tidigare registrerats, men sedan spräckts i tre delar och hamnat i en stendump. Blocket hade grymt stora skålgropar och ett antal fotsulor.
söndag 12 april 2009
MELLAN LIV OCH DÖD
Dalgången vid Blankaholm är en riktig häftig upplevelse för den som gillar neolitikum och bronsålder. På 40 och 70- talen reggade RAÄ ett par gravfält, ett tiotal spridda stensättningar och tre skärvstenshögar. Man kan se Blanka som en nordlig utlöpare till den mycket stora gravkoncentrationen i Virum-Solstad. I Blanka har aldrig någon arkeologisk undersökning utförts i någon av gravarna, men vid mitten av 1800-talet påträffades en armring av brons som tidsmässigt kan placeras till slutet av bronsåldern eller möjligen förromersk järnålder.
Landskapet är mycket kuperat, men här och var bryts detta och små naturliga terrasser kan urskiljas. Några har delvis påverkats av odling under senare tid, men flera ligger näst intill eller åtminstone till synes helt orörda sedan förhistorisk tid. Sedan jag kom till Blankaholm så har jag kunnat förse miljön med tiotal boplatser och en fyndplats. Två rösen och fyra stensättningar och en del andra lämningar från historisk tid dvs. byggnadsgrunder och en tomtning.
Skålgroparna har det varit sämre med, men intill ett av de ovan nämnda nyfynden av rösen hittade jag en skålgrop på ett grönstensblock intill graven. Efter en inventering tillsammans med Broström och Ihrestam kunde vi komplettera miljön med åtta lokaler till. Nu när jag "skjutit in mig" så springar man på dom då och då. Man märker att det verkligen ligger på bestämda platser i landskapet och deras placering har valts med omsorg. Några ligger högt uppdragna i landskapet och intill gravar, medan andra ligger i sluttningar vid övergången mellan skog och jordbruksmark. Sedan finns de på hällar och block ute i impedimenten i jordbruksmarken.
Skålgropsblocket i Blanka. Foto: Michael Dahlin
Igår var jag ute och tittade på vildsvinsskador och fann en del kol, kvartsavslag och skärvsten. Inget var så där förskräckligt upphetsande så det fick ligga kvar, men som alla andra nyfynd anmäls de till min vän inventeraren på RAÄ. Jag passade på att passera det största gravfältet i Blanka och de har ett par rösen och ett antal stensättningar varav en har en stenkista. På väg ned från höjden såg jag ett stort alltarformat block och med en gren sopade jag av mossan och löven. Träff på första försöket en fint huggen grop, sedan en till och sedan två till, kul. Hämtade sedan min borste och sopade blocket och det blev totalt åtta säkra gropar och några rännor. Tre av groparna var ganska grunt inhuggna, men låg på en del av blocket som syntes eldskadat. Blocket ligger precis nedanför gravfältet och från blocket ser man en boplats som ligger så pass lågt att den bör vara från slutet av neolitikum eller bronsåldern. Blocket ligger precis vid taggtrådsgränsen dvs. på gränsen mellan skog och jordbruksmark, eller varför inte på gränsen mellan liv och död!
söndag 5 april 2009
GRÄVNING I BLANKAHOLM
Ett halvår gick och i samband med en promenad strax efter sommaren 2008 kunde jag konstatera att ett schakt hade grävts rakt över boplatsen. Till en början kunde jag inte förstå varför någon dragit ett meterbrett schakt just där. Schaktet kom från en högre liggande våtmark som låg ovanför villorna. Det visade sig att villaägarna besvärades av nedsipprande vatten från höjden och att det under vinterhalvåret blev ganska isigt vid deras garageuppfarter. Nu hjälpte inte schaktet något, då vattnet sipprat ut från moränen och de högre liggande områdena. Detta kunde dock schaktet inte förhindra. Första turen i schaktet såg jag endast några tarvliga kvartsbitar, men senare på hösten när regnet dammat av schaktet ordentligt kunde jag med lätthet se en knacksten, keramik med ornamentik, bränd flinta och kvarts. Keramiken visades upp för Ludde och Kenneth och de fick misstankar om att det rör sig om en tidigneolitisk boplats. Jag själv vill flika in att mellanneolitiska boplatser brukar ha en stor mängd Västervikskvartsit, men här var det endast kvarts. Förvisso kan en grävning kunna ändra på detta, men jag instämmer att allt tyder på en TN 4200-3200 BC. I referensmaterialet finns Bagges grävning från Vivastemåla och Veronica Palms och min grävning vid Solstad i Misterhults sn. Man kanske kan fråga sig varför jag bryr mig om neolitikum som studerar bronsåldern. Sanningen är kanske den att jag aldrig hängt upp mig på någon speciell tid utan gillar landskapets helhet och hur det använts genom tiden. Ska jag studera bronsåldern vill jag därför veta lite om vilka ekonomiska, sociala strategier som kan ha praktiserats innan bronsåldern. På så sätt hoppas jag kunna få en bild av vad som egentligen är det nya under bronsåldern, eller vad som bestod. Slog jordbruket igenom i detta ”urbergsfönster” eller fortsatte fisket och säljakten vara de dominerande näringarna?
Jag presenterade mina tankar om boplatsen för min favorit journalist och råkade visst halvt på allvar säga att jag skulle gräva platsen. Tack vare mina vänner Ludde, Kenneth (Kalmar läns museum) och Veronica Palm (Västerviks museum) är det nu sanning. Tur var givetvis att UV chefen på KLM Per Lekberg godkände hela idén och ibland ska man ha lite tur.
Studiefrämjandet och Samhällsföreningen ställde sig även bakom och vi planerar nu en hel vecka i kulturens tecken i Blankaholm. Lördagen den 6:e juni mjukstartar vi på grävplatsen och det blir även en guidad tur för de intresserade i Blankaholms bronsåldersmiljö. Under veckan bli det även en del kringaktiviteter som föreläsningar med t.ex. Blankaholm då och nu, Blankaholms sågverk, medeltidens örter, utflykt till bronsåldersmiljön vid Snäckedal, grundläggande kunskaper om släktforskning, kläduppvisning och reklam för årets Blankaholmsteater som utspelar sig år 1337. Det blir även minst en arkeologisk pubkväll på Havsterrassen och grillkvällar mm. Dessutom kommer grävningen att sändas live med Webbkamera via Studiefrämjandets sida, de ni!
Syftat med detta är förstås att öka intresset och förståelsen kring arkeologi och den verksamhet vi bedriver. Därför kommer även en skolklass och sållar + lite annat.
Den som deltar i grävningen kan vara nybörjare, men även lite mer erfarna.
Nu finns det 15 st. grävplatser och det hela kostar endast 500 Kr.
Boendefrågan går att lösa och mer om den senare. Sista anmälningsdagen är den 17:e maj och man kan skicka sin ”ansökan” till arkeologen@telia.com
med anmälningstalongen som bör innehålla följande:
_______________________________________________________________________
Namn
Adress
Tel.
Tidigare erfarenhet
- teoretiska arkeologiska kunskaper studiecirkelerfarenhet, egna studier, högskolestudier
- ev. praktisk grävkunskap
- förväntningar beskriv kort vad du förväntar dig
- varför skulle du vilja bli antagen till
tisdag 31 mars 2009
HISTORISKA LANDSKAP
Medtag bra skor, regnkläder och fikakorg.
Kostnad 300 Kr för anmälan till samtliga träffar, annars 100 kr per tillfälle. Vid båtutflykten tillkommer ytterligare avgift (ej bestämd). I fall av begränsat antal platser ges förtur till dem som gått hela kursen. Den 10/5 deltar även deltagare från höstens kurs i ”Det medeltida Tjust”.
19/4 Heliga hällar och gravar - vi besöker bronsåldersmiljön i Blankaholm. Samling vid Brygghuset i Blankaholm kl 10:00
26/4 Det agrara bronsålderslandskapet – vi besöker Herrmanstorp utanför Västervik. Samling vid fornlämningsområdet vid Hermanstorp kl 10:00. Området ligger vid infarten till Västervik och vid första vägen upp till vänster (skyltat med blå skylt ”Kulturminne”).
3/5 Början till slutet – vi besöker odlingslandskapet med rötter i förhistorien och med kontinuitet in i modern tid (mer info senare).
10/5 Den äldre järnålderns rikemansgravar och den medeltida byn. Vi besöker Djursdala och Ungstorp i Vimmerby kommun. Samling vid Djursdala kyrka kl 10:00
17/5 En del av Tjusts skärgård. Från Istid till medeltida kolonisation. Vi studerar spåren efter inlandsisen och besöker en ö (mer info senare) Samling vid Brygghuset i Blankaholm kl 10:00.