GNISTOR I SKOGSMARKEN

I Finland har man sett ett tydligt samband mellan ovala eldslagningsstenar och den äldre järnålderns utmarker. Delar av detta mönster kan även skönjas i Tjust. En hel del ovala eldslagningsstenar från Tjust finns hos SHM och privatpersoner. Det finns enligt mig tillräckligt många för att se att de förekommer utanför centralbygderna med äldre järnåldersgravfält och ortnamnen som slutar på -stad, -inge osv. Däremot finns de i bygderna med namn som slutar på -bo, -torp och -rum. Dessa tre ortnamn brukar räknas till den tidigmedeltida kolonisationen, med undantag av -rum. Det senare brukar sammankopplas med bygder som brukades redan under äldre järnålder, men som förlorat sin bebyggelsekontinuitet under den yngre järnåldern, men inte sin nyttjandekontinuitet. Under tidig medeltid återkoloniseras dessa marker igen, då vi i Nordeuropa upplever en högkonjunktur och skogsmarkerna får ta emot en våg av villiga nybyggare.

En grummlig bild på en oval eldslagningssten från Timmertorp
i Hjorteds sn, Tjust. Foto: Michael Dahlin

Eldslagningsstenarna berättar en intressant historia och de kan ge en fingervisning om vilka marker som nyttjades för ca 1500 år sedan dvs. under yngre romersk järnålder och folkvandringstid. Vad gjorde man då ute i markerna? Mycket tyder på att det faktiskt var skogsmark då och att man kan ha ägnat sig åt utmarksbete eller varför inte järnframställning, jakt, tjärbränning osv. Med andra ord kände de medeltida kolonisatörerna till att det fanns bra marker att flytta till och där stenröjningen påbörjats sedan länge!

Samma sten Foto: Michael Dahlin

ÅSAS GROPAR

Just nu gräver jag mittblocksstensättning om dagarna och igår kom vi på gravgömman med brända ben. Grävledare är UV räven Åsa Svedberg med gräverfarenhet från tidigt 70-tal.

Åsa berättade att hon i närheten av där hon bor i samhället Misterhult sett några gropar på en häll. Hällen ligger mitt på ett motionsspår, så hon ville inte att vi petade för mycket om det var något. Väl på plats kunde jag konstatera att groparna enbart låg i den mörka gångbergarten diabas. Hällen sluttar ned mot ett kärr och ligger mycket bra. Gropar i mörkare bergart är känt sedan tidigare och har bl.a. beskrivits av Joakim Goldhahn i boken mellan sten och järn.



Oputsade gropar i ett motionsspår. Foto:Michael Dahlin


Nu var det ju inte riktigt så enkelt! Flera gropar var övertygande, medan andra såg naturliga ut. Det är i geologikretsar allmänt känt att just diabasen har en förmåga att vittra och bilda konstiga figurer. Jag har själv talat med geologer, men vad gäller konstiga figurer är gropar mindre känt. Gasbubblor i magman som sedan vittrat fram som gropar, inte vet jag, vad tror ni?

Vy från groparna Offermosse!!!!!!!! Foto:Michael Dahlin

Kanske finns det både gropar av människohand och naturliga på platsen. Kanske var det de naturliga som fick bronsålderns människor intresserade av platsen?

Hoppas att Sven.Gunnar Broström kan komma förbi.

Jo senare på eftermiddagen kom han på färd mellan Blekinge och Stockholm. Utlåtandet blev förmodligen både naturliga och av människohand!

JÄRNÅLDER I SNÅREN

Tjust kanske är känt för alla sina bronsålderslämningar, men här finns lika mycket av gravfält från äldre och yngre järnålder. Det finns särskilt mycket kring Gamleby dvs. tidigare platsen för Västervik. För er som inte vet det har Västervik flyttats två gånger bl.a. pågrund av alla ständiga anfall från danskar mm. Borganläggningen nere vid hamnen låg där som ett lås för vidare fäder upp mot Gamla Västervik,men idag är staden och ruinen grannar.

Järnåldersgravfält, Foto: Michael Dahlin

Gamleby var länge Sveriges fornlämningsrikaste socken, men sedan 1979 ligger Misterhult som nummer 1. Möjligen skulle även Misterhult halka ned om någon av alla privata inventerare i Mälardalen skulle presentera alla sina insatser? Men det spelar ju ingen roll huvudsaken är att allt rapporteras in.

Vid ett av alla mina gårdsbesök kom det bli lite extra kul. Jag befann mig i norra Tjust inte långt från Eds bruk. Förmodligen gick kontrollen bra för bonden bjöd på fika och ett helt bord av Trindyxor (nja inte riktigt 8 Trindyxor, 1 Lihult och en skaftis). Jag reggade snabbt in dessa för det var många kultelement att kontrollera runt åkrarna. Bonden var med och var vi än gick fram pekade han på slagg, kvarngrunder, boplatslägen, rösen mm. Mitt inne i en granplantering visade han mig något som han stött på 1978 när han skulle plantera granarna. Här fanns kvadratiska stensättningar med hörnstenar, stensättningar med resta stenar i mitten och två domarringar. Givetvis hade han inte planterat precis i gravfältet!