onsdag 14 januari 2009

MED GIS OCH HANDDATOR I BETESMARKEN

Sedan årsskiftet gäller den nya betesmarksdefinitionen dvs. 60 träd per hektar. För 2008 var det 50 träd per hektar och att man fick räkna bort s.k. hävdträd. Hävdträd är träd som är större och yvigare, vilket indikerar att de stått eller står fritt i betesmarken. Det roliga i kråksången var att inga kontrollanter eller brukare definierade hävdträden lika, så de blev antagligen för jobbiga att ha kvar i åtagandena. Man kan tycka vad man vill om byråkratins syn på betesmarkerna och särskilt när mycket av påtryckningarna kommer från Bryssel. Det kanske inte alltid är så att EU väger in Europas skiftande topografi, växtlighet, traditioner osv. Problemet ligger i att det är den brukade ytan man får ekonomiskt stöd för och i den ytan ska det finnas så få bergimpediment, busksnår (max förtätningar av 100 kvm) och träd som möjligt. Det jag tycker är bra är att odlingsrösen inte ses som impediment. Odlingsrösen är dessutom biotopskyddade och så även muren. Där emot kan jag lugnt säga att Jordbruksverkets pågående inventering av betesmarker behövs då begreppsförvirring, definitionsproblem, vanskötsel, fusk mm är relativt vanligt. Ibland tror man inte att det är sant att brukarna fått tusentals kronor för betesmarker som rent av aldrig betats, utan består av ett stenmoras eller är 100 årig granskog.

Inventeringen går till så att en inventerare tilldelas ett uppdrag dvs. betesmarkerna i en socken som har EU-stöd. Inventeraren granskar dessa på kontoret med GIS och kanske kan man genast godkänna några på skärmen. En del kan redigeras direkt, medan andra uppvisar skog, hällmarker mm. De sistnämnda tankas över i en handdator och inventeraren ger sig iväg ut i fält. Vanligen hinner man 7-10 betesmarker på en dag. Man kontrollerar att gränserna stämmer, ritar bort bergimpediment, större vattensamlingar, breda diken, bäckar och ogenomträngliga busksnår. Vi räknar träd så att det inte finns för många, dvs. så att det mer liknar en skog (se min åsikt nedan). När detta är gjort kan vi ofta klarmarkera, men ibland underkänns hela betesmarken, vilket inte är särskilt roligt för någon part.

Det roliga i arbetet är istället att få komma ut i markerna och ibland hamnar man på gravfält och vid hällristningar. Är man som jag mycket agrarhistoriskt intresserad så är det oerhört stimulerande att granska betesmarker, som under historisk tid eller ännu tidigare utgjort åkrar. Det är vanligt med röjningsrösen med mindre stenar och ofta har inget av detta uppmärksammat i FMIS.

Det borde finnas lite mer förståelse för det skiftande kulturlandskapet och t.ex. i Kalmar län där skillnaderna är stor mellan t.ex. södra Öland, Orrefors skogsbygder och Tjusts dalgångar. Arkeologiskt sett ser man skillnaderna i fornlämningarna där Öland framstår som ett tättbefolkat område under järnåldern och där boskapsskötsel och åkerbruk spelat en stor roll. Orrefors framträder som en skogsbygd och ett medeltida kolonisationsområde med en hel del järnframställningsplatser. Tjust är ett variationernas landskap och med brukartraditioner som kan skilja sig mycket på korta avstånd. Detta framgår både i FMIS och i de medeltida källorna (DMS). I dalgångarna och de områdena med utbredd jordbruksmark speglas detta i näringarna. I det inre av Tjusts skogsbygder ser vi boskapsskötsel, insjöfiske och småskaligt jordbruk. Vid kusten är det boskapsskötsel, fiske och småskaligt jordbruk. Idag håller trenden delvis i sig även om bara fragment fortfarande är synbara. På 1940-talets ekonomiska karta är detta mycket tydligt och det var under denna period då Länet uppnådde sitt odlingsmaximum. Misterhults skogssocken, som dessutom är den största socknen söder om Dalälven med sina 400 kvadratkilometer uppvisade ca 10 % uppodlad mark. Inte mycket! Men det berättar också att här var det frågan om småsakligt jordbruk och skogsbete. Idag kan inte EU ens stava till skogsbete, vilket är sorgligt. EU borde värna om dessa skillnader och ta hänsyn till detta! Men det är väl för jobbigt att utreda allt detta! Bäst är väl om allt ser lika ut från Medelhavet till Nordkalotten?????????

1 kommentar:

Märtagreta sa...

Sitter just och letar information om just detta och hittar inget! Reagerat som du, hur kan man ens tänka tanken? Att sitta och bestämma hur vår natur ska anpassas till EU-standard och detta i samma veva som klimatdiskussionerna är igång. Vad gör vi med vårt ekosystem om vi gör sådan åverkan på det lokala, naturliga?
Själva är vi bönder på Gotland där skogsbruket är Gotländskt unikt, och nu ska Skogsbruken inte längre gälla, vi har nästan allt vårt bete i skog, sedan mera än 200 år tillbaka.