BLANKAHOLM 1935

Flygfotot togs 1935 och orten nedanför är Blankaholm, Hjorteds sn. I förgrunden syns Blanka säteri med sina åkrar, betesmarker och fruktträdgård. Längst bort märks sågindustrin som det dominerade inslaget i samhället. Sågen kom att vara det dominerande inslaget fram till 1979 då det gick i konkurs. Det var då många som förutspådde samhällets död, men har sedan dess kommit att blomstra på andra grunder. Grunder som består av småföretagande, föreningsverksamheter, studiecirklar och turism. Samhället har med sina 200 innevånare trots allt en affär och en skola. Samhället har flera planer om hur bygden ska kunna utvecklas och vi vill göra det möjligt för människor att kunna bo och verka här.

Fotot tillhör Hembygdsföreningen

SVINSJUKA

Det råder en fruktansvärd rädsla för svininfluensan, men frågan är om det inte är en smula överdrivet. Ibland känns det som man ingår i något stort projekt där man helt enkelt ska kolla hur man organiserar en massvaccinering inför något som verkligen utgör ett hot, men vad vet jag om det? Eller är det media som satt fart på oss igen dvs den tredje statsmakten.

Nedan kommer jag presentera orsak och verkan till detta problem!

DOPPELSÖLDNER

Jag blir aldrig förstor för tennsoldater och de första göt jag redan som 6-åring tillsammans med min pappa. För tio år sedan ägnade jag mycket tid åt detta och byggde upp modeller bla en bataljon ut Kalmar regemente anno 1710, en skvadron av Smålands ryttare och ett atilleriregemente. Sedan byggde jag på med dalaregemnetet 1710 och ett Preussisk bataljon 1712 dvs. soldater från det stora nordiska kriget 1700-1721. De senaste åren har jag inte riktigt haft tiden att gjuta och måla. Jag har därför köpt några figurer på sistone och en av dessa figurer ska jag snart presentera för er. Nu är det mest figurer från det hundraåriga kriget mellan England och Frankrike (13-1400-tal), men senast blev det en tysk landsknekt (1500-tal). Kläderna påminner lite om en gycklares, men denne man är toppmodern och kanske var det så här några av de tyska landsknektarna såg ut som danskarna hyrde när de slogs mot Sten Stures bondearmé.


Doppelsöldner 1500-tal

Landsknektarna slogs vanligen med pikar (långa spjut), hillebarder och svärd. Särskilt utmärkande var de stora tvåhandssvärden (ca 3,5 kg) som svingades av knektar framför pikformationerna, detta för att få motståndarens pikar i oordning och skapa luckor i pikfalangerna. Dessa landsknektar kallades för "doppelsöldner" (double mercenary) och de var som man kan förstå särskilt utsatta.

Tyska knektar (tv) i strid mot en svensk bondestyrka (th).

Hur var då fäktningskonsten under medeltiden? Ofta hör man att de japanska katana svärden var de bästa och vi i Norden hade dåliga svärd och bara höggloss på varandra. Den som säger så här har förståss noll koll kokosboll! De nordiska svärden var givetvis alldeles utmärkta och väl balanserade. Visst varierade fäktningskonsten, men det fanns de som var mycket skickliga med finter, stöt, hugg, sparkar och låsningar mm. Men i ärlighetens namn varierade fäktningskonsten och givetvis utrymmet på slagfältet för eventuella konster.

Ovan syns en bild som ursprungligen tecknades av den tyske knekten Paul Dolstein, som var med på den danska sidan under unionsstriderna ca 1500. Tack vare honom har vi bla fått en bild av de svenska bondesoldaterna som slogs mot den professionella armén av tyskar. Bönderna var inga dåliga soldater och efter en tid blev det erfarna och utgjorde respektfulla motståndare. På bilden ovan kan man se den svenska taktiken med armborstskyttar framför spjut och pålyxeraderna. Något typiskt är även den varierade rustningarna och hjälmarna på soldaterna. Några av soldaterna har klassiska kittelhattar, sallet och kapalinhjälmar med titthål i järnhattens brätte. Tyskarna använder sig av pikar och man kan tydligt se att armborstskyttarna fått in en och annan träff. Det var dessa unionsfientliga soldater som slog de unionsvänliga vid Brunkeberg 10 oktober 1471.

MERA KULOR OCH KRUT

De slagfältsarkeologiska undersökningarna på Gotland slutar inte att berätta nya och spännande fakta. Nu tycks de vara något på spåren, som jag själv länge trott dvs att eldvapen (se nedan) använts av danskar och tyskar år 1361. Detta var året som ön invaderades av den danske kungen Valdemar Atterdag och han hade redan erövrat Skåne och Öland. Gotlands bondebefolkning kom dock att erbjuda ett mycket hårt motstånd nu när deras frihet var hotad. Huvuddelen av öns unga män, gamla gubbar, verkbrutna, yngre tonåringar, ja alla ville slå dansken, men det kostade över 2000 män och pojkar livet. Gotlänningarnas kamp är både spännande och otäck på samma gång, men resultatet av denna tragedi har blivit en arkeologisk guldgruva vad gäller vår förståelse av rustningar, vapen, kroppsskador mm. Läs mer under denna länk


http://www.popark.nu/enyhet/index.html