RAPPORTER PÅ G

Våren 2008 grävde Västerviks museum och en drös amatörarkeologer och studenter stenålderboplatsen Ängmossen på Solstads ägor, Misterhults sn. Stora mängder keramik av trattbägartyp och gropkeramik påträffades. En hel del ben framkom också som visade sig vara från säl, kungsörn, bäver, och torsk. Det slagna stenmaterialet bestod av till största delen kvartsit följt av kvarts, kristianstadsflinta, sydvästskandinavisk flinta. Bland föremålen fanns skrapor, tångespetsar, yxfragment mm. Bland anläggningarna fanns en terrassformad stenskoning och ett stolphål. Tyvärr var boplatsen sedan tidigare skadad och en eventuell hyddbotten sedan länge bortraderad. Tillsammans med keramiken och C14 dateringarna blev vi inte förvånade när dateringen hamnade i tidigneolitikum, men jag tror att ytterligare dateringar hade gett mellanneolitiska dateringar.

Boplatsen har legat på ett utskjutande näs som skiljt inner och mellanskärgård och man har haft god utsikt över området.

Ängmossen, Foto: Michael Dahlin

Försommaren 2009 grävde Kalmar läns museum, Västerviks museum tillsammans med studiefrämjandet och Samhällsföreningen Blankaholm-Solstadström ytterligare en boplats av neolitisk karaktär. Även denna boplats hade jag hittat under mina inventeringar och det är ett privilegium att få gräva då man följt hela processen från början. Denna boplats hade legat på en mindre ö i mellanskärgården, men nu var detta en del av samhället blankaholm. En mindre yta undersöktes i närheten av en bergvägg. Keramik av Fagervik II typ framkom och ett stort material av kvarts följt av kristianstadsflinta, sydvästskandinavisk flinta och kvartsit. Det märkliga här är att kvartsiten som var så dominerande på den tidigare platsen här hade en undanskymd ställning. Bland föremålen fanns en grönstensyxa, slipstenar, städstenar, skrapor mm. Endast en mindre andel brända ben tillvaratogs. Bland anläggningarna fanns en liknande stenterrassering som på den tidigare platsen och den sträckte sig från bergväggen och ca 10 meter längre ned där den upphörde tvärt. Denna plats finns det fortsatta planer att gräva, men inget är säkert i nuläget, men hoppas kan man ju alltid.

De båda boplatserna ligger endast ett par kilometer från varandra och runt dessa har de senaste åren framkommit en hel del keramikförande boplatser i bl.a. vildsvinsskador. I nuläget finns runt Blankaholm Kalmar läns största förekomst av keramikförande boplatser från neolitikum. Detta är också ett område som har den största koncentrationen av rösen och runda stensättningar med kal stenfyllning. Endast en bronsåldersboplats har framkommit och den framkom 2006 och då påträffades härdar, kokgrop, några osäkra stolphål och ett kulturlager med keramik, slaget bergartsmaterial, facetterad löpare och en knacksten. Kokgropen kunde dateras till yngre bronsålder.

NU KOMMER ALLTSÅ INOM KORT TVÅ RAPPORTER!