GROPKERAMIKER I HARNÄS

Boplatsen som jag fann tidigare i år visade sig var en mycket fyndrik boplats. För er som inte vet så varade den gropkeramiska perioden 3200-2300 f.Kr. Boplatserna från denna tid är kända för sina stora fyndmängder och Harnäs utgör inget undantag.

Detta är den elfte boplatsen med gropkeramik som jag hittat sedan 2006. Två boplatser har tidigare delundersökts av mig och Veronica Palm (Rapporter kommer inom kort). Detta gör att vi mellan Solstad-Harnäs och Blankaholm har den största kända koncentrationen av gropkeramiska boplatser i Kalmar län. Söder ut har vi en koncentration med boplatser vid Oskarshamn och med kända lokaler som Humlekärrshult, Lilla Mark och Syréns Hage. Under inventeringsprojektet FOK fann vi mängder med boplatser i liknande läge som Harnäs, men i åkermark. Keramik är ovanligt att finna i plöjd åkermark då den förstörs lätt där. Det jag menar är att den gropkeramiska kulturens boplatser inte finns i särskilda koncentrationer längst kusten utan förhållandevis jämnt utspridda längst kusten. I dessa trakter finner vi boplatserna mellan 10-20 m.ö.h.

Några udda bitar från Harnäs. Foto: Michael Dahlin

Länsstyrelsen hade godkänt de 30 kvm vi skulle undersöka dvs omrörd jord i vildsvinsskador och rotvältor. Det var ingen sammanhängande yta utan skadorna låg utspridda i ett antal terrasslikande lägen i en nordsluttning. Jorden bestod av sandig till svagt grusig morän. De terrassliknade lägena omslöts av en bergvägg i öster och hällmarker i väster. På hällmarken ovan boplatsen ligger en rund stensättning och uppe på det höga berget ligger ett monumentalt röse. En av vildsvinsskadorna bestod av fet jord och mycket skärvsten. Hade det inte varit för gropkeramiken hade jag trott att jag rotade i en sönderbökad skärvstenshög. Det skulle dock inte förvåna mig om vi har en lång kontinuitet på platsen. Det är känt sedan länge att bronsåldersboplatser kan ligga på tidigare gropkeramiska platser t.ex. Kurum (Tryserums sn) och Hellerö (Västra Eds sn).

Fynden som sållades fram under denna helg bestod främst av keramikfragment och skärvor. Keramiken består främst av det som vi kallar för Fagervik III-IV, men även en del andra dekorer som måste studeras närmare. Vissa keramikbitar hade matskorpor, så en analys av detta skulle vara mycket spännande. Den andra stora fyndkategorin bestod av det slagna stenmaterialet och i storleksordning av kvartsit, kvarts, kristianstadsflinta, sydvästskandinavisk flinta, porfyr, hälleflinta, och möjligen en bit skiffer. Bland föremålen fanns ett eggfragment av en grönstensyxa, ett slipat flinavslag, retuscherat spån av sydvästskandinavisk flinta. Den tredje gruppen med fynd var de brända och obrända benen. Eftersom jag inte är någon benexpert eller osteolog som det kallas så vill jag inte uttala mig. En gissning är dock att jag har minst ett ben från en säl. Benfragmenten är mellan 2 mm -30 mm stora och till antalet ett par hundra.

Jorden som vi tog från markskadorna hade skyhöga fosfatvärden. Detta var inte förvånande med tanke på den sotiga, feta och benrika jorden.

Vi som arbetar med detta är; Kenneth Alexandersson & Michael Dahlin.

Till sållhjälp hade vi ett gäng glada arkeologer och amatörarkeologer Karl-Bertil Gustafsson, Kristian Lundqvist, Philip Seward, Rune Johansson och Luz Mary Johansson.