SNÄCKEDAL MÅSTE SKYDDAS

Ja så var det ännu en tur med skador på gravfältet i Snäckedal i Misterhults socken. Nu senast har någon eller några plockat sten på gravfältet och byggt en eldstad och givetvis eldat direkt på berget. Dessutom finns tydliga körspår på gravfältet och man tycker att människor ska förstå att detta är förbjudet, men inte!

Den tidigare skadan är dock mycket värre då man påfört makadam på en tidigare körväg intill gravfältet. Att det är en tidigare körväg spelar ingen roll då den går igenom ett skyddat fornminnesområde, och alla förändringar av denna väg måste diskuteras med Länsstyrelsen i Kalmar. Dessutom är markägaren skyldig att skaffa sig kunskap om de fornlämningar som finns på hans marker, det ligger i allas intresse att vi värnar om det gemensamma kulturarvet.

Snäckedal är 3000 årigt gravfält och här vilar det människor och jag har svårt att tänka mig att dagens människor vill att man klampar in på dagens kyrkogårdar, eldar, kör med bil och lägger makadam mellan gravstenarna. Jag är arkeolog och jag har undersökt många gravar och jag har stor respekt för de människor jag "tvingats" att störa. Med tvingats menar jag att de fall vi arkeologer gräver ut gravar så är det inför samhällets krav på nya Europavägar, industrimarker mm dvs där samhällsintressena vägt så pass tungt att länsstyrelsen beslutat att gravarna boplatserna mm ska tas bort. Detta innebär ett avsteg från lagen som egentligen säger att alla fornlämningar ska skyddas. Det betyder att arkeologiska undersökningar är undantag och utförs endast på samhällets krav eller då vetenskaplig forskning är av stort behov av nya fakta för att förstå en forntida situation. När t.ex. graven ska tas bort ska det göras av sakkunniga arkeologer som kan tolka graven, förstå dess omgivande landskap osv. Att arkeologiskt underöka en grav måste göras av erfarna som kan dokumentera anläggningen på ett ordentligt sätt, så att informationen kan bevaras för forskning och en intresserad allmänhet.

För några veckor sedan ifrågasatte en viss anonym i Oskarshamnstidningen att intresset för arkeologi "kan väl inte vara så stort". "Det är bättre att vi satsar på framtiden mm". Personen i fråga kan inte ha funderat ordentligt då några av Sveriges största turistmål är just t.ex. medeltidsdagar, Eketorps borg, olika slott, museer mm. Då Linnéuniveritetet skulle guida bland de nyupptäckta hällristningarna utanför Gamleby, kom 300 personer!!! Allt fler människor i Sverige har ett intresse för historia och forntid. De människor som tar sig tid, lyssnar mm förstår ganska snart att äldre lämningar ska bevaras för framtiden, då det ger upplysningar om äldre tiders seder och bruk. De ger en fingervisning om varför vårt egna samhälle blivit precis så här.

Snäckedal är verkligen ett av Sveriges förnämsta gravfält från bronsåldern och det är så oerhört tragiskt att inte flera kan förstå detta så slipper vi tillämpa lagboken!

Nu är det ju så att Snäckedal redan är skadat och vi måste fundera på hur vi ska åtgärda de allvarliga skadorna och hur vi ska satsa på gravfältets framtid. Lars Ljung sa ju i pressen i veckan att det inte är kommunens sak, vilket han har rätt i. Det är dock ganska illa att han inte kan se att det inte hindrar kommunen att hjälpa till i ärendet, dvs att bry sig! Bengt i Snäckedal är en utmärkt väktare på gravfältet och jag tycker kommunen skulle inleda diskussioner med honom vad han tycker vore lämpligt för gravfältets framtida och fortsatta välmående. Sedan kan man ta upp diskussionerna med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Kalmar. Oskarshamns kommun har ju länge skickat skolklasser och uppmanat turister att besöka gravfältet.

Carl Bloom (mp) tyckte att man skulle satsa på gravfältet, men att man skulle ha kvar vägen då man kunde få dit turister lättare. Det inte Carl Bloom förstår är att ett brott redan har begåtts, fornlämningen är skadad, information om gravfältet har förstörts, den fina visuella bilden är skadad, gravfältet mår inte bra av bilar precis intill mm. Varför kan han inte begripa detta?

Den påförda makadamen kan repa och förstöra ristningar och makadamen över moränen kan förstöra boplatser mm. Vägen går bl.a. kant i kant med en skärvstenshög dvs en "sophög" från bronsåldern med ovärderlig information om livet i Snäckedal för 3000 år sedan.

Lösningen på detta är nog kanske tydligare information om områdets skydd och vilka skyldigheter som besökarna har. Upplysta människor är ofta goda människor. Men som Ingemar stenmark sa "de e inte lätt å förstå, när man inte begriper"!!!!