lördag 29 oktober 2011

HÖCKHULT-TRÄTHULT

Höckhult och Träthult är två granngårdar i Kristdala sn i nordöstra Småland. Jag har själv rötter i denna bygd och det är en av Sveriges finaste och välbevarade odlingsbygder av ålderdomlig karaktär. Här finns fyra till fem odlingsgenerationer att studera för den som är intresserad. Från de första "Hackerören" till stentippar. Marken ligger precis intill den högsta kustlinjen, vilket betyder att endast delar av landet någon gång spolats av Östersjöns vatten. Detta ger ett landskap med odlingsbar jord i höjdlägen, vilket är betydligt mer ovanligt under högsta kustlinjen. Lövskogsinslaget är stort med träd som ek, kråkbär, alm, ask, asp och lind. Berggrunden består av grönsten dvs basiska bergarter som diorit och gabbro, vilket i sin tur gett ett underlag för bördiga jordar. Marken är dock mycket stenig och bönderna fick stenröja för att nå den bördiga jorden. Är det något som kännetecknar denna bygd så är det just röjningsrösen, och då menar jag verkligen röjningsrösen i alla dess former och ålder. De äldsta skulle kunna vara från yngre bronsålder-äldre järnålder, men det saknas i nuläget dateringar från denna tid. Ett antal tidigare undersökningar inom bygden finns, men är inte publicerade. Dateringarna från ca 10 röjningsrösen som provtagits runt om i bygden berättar om om en huvudsaklig röjningsfas under medeltiden 12-1300-talet. Enstaka företeelser som förhistoriska gravar, stenyxor mm antyder att odlingshistorian började betydligt tidigare dvs redan under neolitikum och bronsåldern 4200-500 f.Kr. Nedanför de bördiga moränkullarna sträcker sig dalgångarna genom landskapet och de har utgjort fördelaktiga platser för våtmarksbete och senare under historien som sidvallar och madängar.


Under 1300-talet har vi gott om skriftliga källor och särskilt genom familjen Ruskas godsbyggande i området. Under 1500-talet omtalas även en hel del gårdar och mycket tyder på att de har en betydligt äldre historia då dateringar från röjningsrösen och pollenprov kan berätta om romersk järnålder år 0-400 e.Kr och vikingatid 800-1050 e.Kr. Det är dock oklart vad som hände från den äldre järnåldern till vikingatiden. I nuläget framstår bygden som återkoloniserad under tidig medeltid men att den legat öde sedan yngre bronsålder-äldre järnålder. Dateringar till äldre och yngre järnålder finns, men exakt vad det står för vet vi inte. Det saknas säkra lämningar som gravar från denna tid. En snabb och oförsiktig gissning som ofta brukar göras i situationer med samma källläge är att platsen använts säsongsvis för bete och utmarksodling från någon avlägsen centralbygd som t.ex. Mörlunda. Mörlunda var en etablerad yngre järnåldersbygd och det har framförts tankar att det var denna bygd som först nyttjade Krokshult-Bråbygden för att sedan som en effekt av agrar utveckling, avskaffandet av trälar, befolkningsökning och ett förändrat sätt att se på jordägande gjorde att denna bygd åter bebygdes. Denna bild skulle säkerligen många köpa, men vad bygger dessa slutsater på egentligen? I Krokshult-Bråbygdens fall bygger det på ett antal pollenprov som endast tolkats preliminärt och saknar stöd av 14C dateringar. Det tiotalet undersökta röjningsrösena grävdes under tidigt 70-tal och det saknas uppgifter om kolet som tillvaratogs vedartsanalyserades dvs att man innan dateringen först kontrollerade kolet (träslagets) egenålder. Det är ju inte särskilt kul att försöka få en datering på kolet om de kommer från en ek dvs med en hög egenålder. Det var dessutom enstaka röjningsrösen som underöktes och oftast ett röjningsröse per inäga. Det betyder att man undersökt ett röjningsröse bland 30-100 andra röjningsrösen inom en inäga. Det betyder att man säkerligen skulle kunna hitta en betydligt vidare spridning av dateringar om flera undersökningar gjordes inom samma yta. Vi har med andra ord endast enstaka spår eller låt oss säga aptitretare för vidare forskning i denna bygd. Detta är något som Jag och Mårten Aronsson precis börjat med!

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag var i våras på ett kort besök vid det gravröse som står på kartan över Höckhult/Träthult. platsen gjorde mig nyfiken, och i söndags gjorde jag ett återbesök. Denna gång ensam så att jag kunde ströva runt i min egen makliga takt. Under promenaden gjorde jag följande observationer:
1. I skogen, cirka 100 meter söder om högen står ett stort flyttblock. Detta är stjälpt på ända och underpallat med en sten. Knappast en naturlig formation.
2. I riktning österut från högen går en stig bort i skogen. Går man nedför slänten från gravområdet och vänder sig om ser man på ömse sidor om stigen vad som förefaller vara upplagda murar av sten. Kan det vara en väg upp till ett terrasserat gravområde?
3. Ett stycke fram längs stigen österut, och till vänster in i skogen hittar jag vad som ser ut som stengärden upplagda i räta eller svagt böjda linjer. Kan detta höra samman med gravområdet, eller är det rester från senare tiders odalmän?
4. På bergknaggen väster om högen tycker jag mig se något som liknar den stora högen. Något flackare, men med nästan samma omfång. Känns inte sannolikt att naturen har lämnat kvar en sådan samling av rullstenar på en sådan plats. Men det är svårt att se dess omfång eftersom det är kraftigt övervuxet.
5. I sluttningen mot sydväst, ned mot Berkegöl, tycker jag mig se en plattform som rundas av en, cirka två meter bred, stig. Vad som fick mig att stanna upp var vad som såg ut som stenmurar, både från stigen och upp till plattformen och från stigen och nedåt.
Eftersom jag inte äger några "arkeologglasögon" är det naturligtvis möjligt att jag låter min fantasi springa iväg. Men när jag kommit hem tog jag en titt på Eniros kartor, och deras halvtaskiga höjdkurvor. Jag såg då att Berkegöl verkar stå i förbindelse med Stora Brå, via ett antal mindre sjöar, och att, med undantag för vägbanken vid Björnhult, Det finns vidare förbindelse ned till Döderhult. Kan det vara så att det här har funnits en hamn med förbindelse till Östersjön, och att platsen har utgjort en betydande handels- bo- kultplats?

Ulfheg sa...

Hittade en karta med höjdangivelser. Den visar tydligt att mina fantasier om hamn i Träthult var just.... fantasier. Emellertid är det fortfarande en möjlighet att man har haft goda förbindelser med yttervärlden via någon, eller några, kortare landbryggor.

Michael Dahlin sa...

Ja visst finns det mycket indikationer från skiljda tider i landskapet runt rösena i Höckhult! Jag tror att du sett både stensättningar, röjningsrösen mm. Havet nådde till Höckhult för 12 000 år sedan då området ligger i gränstrakterna för HK dvs högsta kustlinjen. När vi talar bronsålder och järnålder för 2-3000 år sedan låg området till sjöar och våtmarker. Dalgångarna kan trots allt varit mycket viktiga för handelskontakter och andra utflykter.