HUNÖ

Det blåste och var småkallt på morgonen och det var flera som undrade om båtutflykten ut till Hunö skulle bli av. Kl 9 var det ett tiotal personer som samlats på bryggan i Blankaholm för att påbörja färden ut till ön.

Hunö mangårdsbyggnad bygd på 1910-talet.

Foto: Michael Dahlin

Ön ligger som ett halvt tillslutet lock till Gåsfjärden och de som bott på ön har haft goda möjligheter att iaktta aktiviteterna längs farleden och sjötrafiken in till Blankaholm eller sjötrafiken i inner- och mellanskärgård. Det är kanske inte så konstigt att öns högsta punkt det s.k. Hunö böte är känt som en vårdkaseplats och platsen för ett röse. På ön finns även en stensättning med en synlig stenkista. På ön har man även funnit en skafthålsyxa och ett romerskt silvermynt präglat för Kejsar Augustus för ca 2000 år sedan. Ön har sannolikt genom sitt goda läge lockat till sig folk så gott som omedelbart efter att den börjat höja sig ur havet.

Ett av alla jakttorn på Hunö. Foto: Michael Dahlin

I skogen ovanför byn finns kanske ett hundratal röjningsrösen och ibland finns det bara några meters odlingsyta mellan rösena och man slås av den enorma arbetsinsatsen för att komma åt jordstyckena. Några av rösena är säkerligen gravar.

Hunö nämns första gången 1543 och då som ett kronohemman. Föga överraskande i Misterhults skärgård där så gott som allt ägdes av kronan. År 1571 möter vi Nils och han betalade 13 Mark och 5 Öre i den s.k. Älvsborgs lösen. Ute på ön höll han 2 oxar, 5 kor, 10 får, 12 getter, 1 svin, 3 treårsnöt, 2 årsnöt, 1 häst värd 5 Mark. Det var alltså detta hans summa grundades på.

Röset vid Hunö böte. Foto: Michael Dahlin

En av alla personer som bott på ön var nämndemannen Adam Månsson som föddes i början av 1600-talet på gården Torshult i Misterhults socken. Även hans far var nämndeman och hette givetvis Måns. Adam försökte arrendera en gård nere i Bussvik och skrev på ett kontrakt med självaste fru Hammarskiöld. Det visade sig sedan att gården inte höll vad som utlovats och saken gick till tinget. Förmodligen visste Adam redan i denna stund hur man skulle krångla sig ur denna typ av trångmål. En stund senare dyker han upp som arrendator i Solstad i Misterhult. Här lägger han ned en del odlarmöda för att på ålderns höst flytta en sista gång med sin familj och då till Hunö.