onsdag 13 augusti 2008

VILKA SVIN!

Efter ca 200 års frånvaro är vildsvinet tillbaka med besked! Alla arkeologer vet att vildsvin är en naturlig del av den svenska faunan och benmaterialet finns bl.a. på stenålderns fångstboplatser. Den ursprungliga vildsvinsstammen anses ha funnits kvar på Öland tills för ca 300 år sedan då intensiv jakt tog död på den. Dagens vildsvin anses ha inplanterats och slitit sig från hägn. De är ena rackare på att reproducera sig, och ja de kan simma riktigt bra. Någon kanske undrar hur detta var möjligt med flintlåsgevär, skygga djur och tät vegetation. Svaret på den frågan är givetvis att det inte var igenväxning under denna tid och att det är ett sentida fenomen. Idag talar jägare om hur svinen kan komma farande i granplanteringarna rakt igenom jaktdrevet. Det som gjorde att man kunde utrota vildsvinet var med andra ord flera människor på landsbygden som jagade och ett öppnare landskap. Givetvis ska man inte utrota detta fina djur, men de har verkligen blivit på tok för många. De är ett gissel för dagens bönder i stora delar av södra Sverige. Som fältkontrollant på Länsstyrelsen i Kalmar ser jag så gott som varje dag spåren efter vildsvinen och någon enstaka gång vildsvinen själva.

Vildsvinen är inte farliga om man inte kommer emellan sugga och kultingar. En sugga som inte fått kulltingar kallas gylta och hanen givetvis galt. Vildsvinet äter allt men föredrar gräs, blad, rötter, maskar, sniglar och frukt. Vildsvinet säger dock inte nej till att böka i böndernas vallar och inte heller mognande vete.




Vildsvinsskada på gravfältet utanför Hallingeberg i Tjust. Foto:Michael Dahlin

Vildsvinen lever i matriarkat och ledaren är då givetvis en dominant sugga. Galtkultingarna stöts efter en tid bort från matriarkatet. Matriarkatet kan bestå av upp till 25-30 vildsvin. Djuret litar främst på sitt luktsinne och sin hörsel. De är i huvudsak nattaktiva och då ca 7 timmar under varje dygn. Vildsvinen trivs i tät vegetation bland granar och vass. Finns det lerhålor i närheten så kan de bidra till gruppens lokalisering. Lerhålorna är eftertraktade då leran hjälper vildsvinet att begränsa antalet parasiter i pälsen.

Suggan får vanligen en kull per år, men under gynnsamma förhållanden kan hon få upp till tre kullar på två år. Vanligen är suggan dräktig under fyra månader och före grisningen bygger hon ett rede t.ex. under en tät gran. Grisningen sker från januari till maj och då vanligen med 4-6 kultingar.
Se här vad de kan ställa till med. Foto:Michael Dahlin

Vad gör svinet då?

Vildsvinet bökande har en positiv effekt i skogsmarken eftersom artrikedomen ökar där de kultiverat marken. Köttet är gott och de är vackra att titta på, särskilt kultingarna!

Vad är inte bra med svinen?

Deras ökande antal beror delvis på att de är svårjagade och dagens jord och skogsbruk är gynnsamt för deras fortplantning. De bökar inte bara i skogsmarken utan förstör betesvallar, åkrar, kulturlämningar osv. Flera bönder blir ekonomiskt lidande för att de är för många vildsvin. Man tror att det i södra Sverige kan finnas över 300 000 vildsvin. Ett exempel på en skada från södra Kalmar län är en bonde som fick 74 av 120 hektar åkervall totalt sönderbökat, då förstår ni problemet. I kostnad blir det en bra bit över 250 000 kr skador.

Vad ska man göra då?

Vildsvinen lever givetvis inte efter fastighetsgränser, så brukarna måste gå samman och jaga. Utfodra vildsvinen utanför de känsliga åkerområdena och gör det bekvämt utanför åkrarna med lerhålor och tjärade träd de kan gnugga sig mot. Utfodringen bör ske i störningsfria områden, en bit från vägar och hus. Sedan tror jag själv att ett öppnare landskap kring åkrarna och mer lättframkomliga skogar skulle kunna effektivisera jakten dvs. så som det var i Sverige fram till 1940-talet.
Fynden som framkom i skadan. Foto:Michael Dahlin

På mina vandringar har jag sett allt dvs. sönderbökade vallar, odlingsrösen och idag även en vikingatida gravhög utanför Hallingeberg i Tjust. I fyllningen låg det ett keramikfragment och ett flintavslag med tydliga slipmärken. Undrar vad resterna efter en neolitisk yxa gör i en klassisk gravhög från yngre järnålder. Har det följt med jordmassor eller är det kult, hhmmm!!?? Hur eller hur så är det anmält till Länsstyrelsen i Kalmar och fynden lämnas in på fredag.

Inga kommentarer: