söndag 27 september 2009

BORGHOLMSBÖSSAN

Förutom arkeologi i nordöstra Småland är mitt arkeologiintresse inriktad på medeltida vapen och krig. När jag var liten ville jag bli riddare, men när det gick upp för mig att det var omöjligt fick det bli arkeologi istället.

Jag gick i mellanstadiet och på sommarlovet tog mina föräldrar mig och min storasyster till Öland. Eftersom vi bodde i Oskarshamn så var det ofta tal om dagsutflykter med start från tidig morgon till kväll och det blev flera turer. Detta är kanske varför jag idag har lite blandade känslor för den där ön. I vilket fall som var det denna gång dags för ett besök på Borgholms slottsruin och som vanligt var det pappa och jag som tog turen, medan syrran och morsan satt och lapade glass i skuggan. Ibland var min kära gamla mormor med och som envisades med kaffe och äggsmörgåsar i den gassande solen. Detta gjorde förstås inget när jag fick besöka den svala ruinen. Efter detta besök kunde jag inte släppa några bilder på tecknade soldater som höll i långa stänger och längst ut på dessa satt små eldrör som antändes med en lunta som soldaten höll direkt i handen. Det blev många teckningar på soldater med stångbössor och riddare denna sommar och särskilt de regniga dagarna då kritor och papper togs fram ur lådorna.

Så ganska nyligen kom jag att minnas denna sommar av en tillfällighet och kontaktade Jim Rudolfsson på Borgholms slott. Mycket riktigt hade de en stångbössa!

Borgholmsbössan Foto: Jim Rudolfsson

En av de större undersökningarna som genomförts vid Borgholms slottsruin på Öland genomförs i början av 1970-talet. Den arkeolog som kanske mest förknippas med slottet är just Jim Rudolfsson. Det var också han som fann ”Borgholmsbössan”. Han berättar;

”Hösten 1972 deltog jag i en utgrävning utanför en medeltida slottslänga, med ett halvmeter tjockt utkastlager, här i hittade jag en helt intakt stångbössa troligen från 1300-talet. Keramikskärvor, armborstpilspetsar och nio medeltida mynt hittades. Bössan är helt bevarad, i brons med fänghål och holk för trästången, längd ca 16 cm” (Rudolfsson muntligt 2009-08-27).

Han berättar vidare;

”Den lilla bössan hade inget sikte utan man tycks ha skjutit på känn. Lagren
daterar sig till andra hälften av 1300-talet. Vi hade strider runt slottet 1361 då Valdemar Atterdag intog borgen (Detta var samma år som Valdemar intog Gotland och ca 2000 gotlänningar stupade) och nästa mycket långvariga strid var 1367 då Albrekt av Mecklenburg belägrade slottet under 10 veckors tid.
1362 och några år framöver var Öland med Borgholm för pantat till Hansan som utförde stora byggnadsarbeten på borgen. Hans Hildebrand nämner i Sveriges Medeltid om en fyreskytt på Borgholm.
Så det mesta talar för att bössan tillhör 1300-talets andra hälft. Min tolkning är att bösseskytten själv träffats av t ex en armborstpil och tappat bössan ut mot landborgskanten där det var fullt av avfall från borgen här har troligen såsom idag vuxit rikligt av brännässlor, körvel och fläder, köksavfallet latrin hamnade i branten. Den medeltida slottslänga som bössan hittades utanför har troligen grundats av hanseaterna, vi har grävt ut tre rum i längan men det bör ha varit lika många till, huset har varit 52 m långt, bottenvåning nyttjades som ekonomivåning, slottsherren en trappa upp och vindsloftet brukades som varulager med tillhörande skyttegluggar ut mot branten i väster. Huset revs av Johan III som i sin tur nyttjade ca 30 meter av byggnaden som grund för det nya renässansslottet” (Rudolfsson muntligt 2009-09-11).

En bild på en modell större, dvs snarare en kanon.

Hur pass bra var då stångbössan enligt experterna? Jag frågade Thomas Roth på armémuseet om en projektil från en stångbössa kunde tränga igenom en riddarrustning dvs. först ett lager plåt, sedan ringbrynja och sista fodrat tyg en s.k. gambeson. Thomas svarar givetvis att det beror på en del faktorer dvs. främst avståndet och att det på kortare håll borde vore möjligt. Det bör dock inte vara dödligare än ett armborstskott. Riktig fart och genomslagskraft kom först vid 1500-talets mitt då man uppfann och började använda sig av det korniga krutet, vilket medförde bättre omslagspunkt och bättre effektivitet Om det är någon som känner till provskjutningar får ni höra av er och berätta. Jag har sett provskjutning med en hakebössetyp från 1500-talet och det var förvånansvärt pricksäker och slagkraftig Förstår att riddarrustningarna blev allt ovanligare under 1500-talet.

2 kommentarer:

Sean McLachlan sa...

Sorry for the comment in English, but the closest I can come to Swedish is a combination of bad German and terrible Danish!

I am writing a book titled "Handgonnes: The First Black Powder Infantry Weapons" for Osprey Publishing and I was wondering who owns the rights to the photo for the BorgholmsbÖssan. I'd be very interested in using it in my book.

Any help would be greatly appreciated!

Anders Blomström sa...

Vem belägrade Albrekt (och Henrik) tio veckor 1367? Håkon? Hanseaterna?
Se min sida om de tidigaga bössorna på:
http://niels-ebbesen.com/botulf

Anders Blomströ