TRÖTT PÅ ARKEOLOGIN

Jag blir aldrig trött på arkeologi som ämne, men ibland blir jag trött på människorna runt arkeologin! Finns det något värre än rovgiriga arkeologer som nästlar sig in i projekt som de egentligen inte har med att göra? Klubben för inbördes beundran är också en sådan där otäck konstruktion som ofta består av dyra farbröder som ska ha betalt men inte gör ett skit dvs. de sk elefanterna! De gör inte rätt för mer än ett kopp kaffe och ett wienerbröd, eller hur? Vad tog deras ungdoms lyster iväg och den glädje de såg i varje föremål och skärslevstag. Välkommen till verkligheten hör jag ibland, men måste det vara så?

Idag fyller jag 33 år och jag har ägnat mig professionellt åt arkeologi sedan jag tog min examen år 2000. Amatörarkeologi har jag ägnat mig åt hela livet tillsammans med min farsa och goda vänner. Jag var ca 5 år då jag och farsan hittade en oregistrerad tomtning, det ni! Jag har fortfarande kvar denna barnsliga nyfikenhet och kunskapstörsten efter att få veta mer och ställa nya frågor till ett material. Kanske var det därför att farsan inte kunde svara på alla frågor jag ställde, som det lockade att få bli just arkeolog. När jag kom upp i tonåren började jag och kompisarna bege oss ut på långa strapatser i skogarna runt Oskarshamn. Vi letade stensättningar, varggropar och torpgrunder. Detta var något vi höll för oss själva eftersom vi var stans kolaste ”råsynthare” och lyssnade på Nitzer Ebb och Front 242. Ni som kollat in min profil har sett att tiden har stått still vad gäller musiksmak eller som Fernand Braudel skulle ha sagt ”la longue durée”. Kanske är det tur att denna ansamling galningar inte längre är kompisar idag, men jag är säker på att de ibland höjer ölglaset och skålar för de gamla goda tiderna, salut! Tackar för att saker och ting förändras som Torsten Hägerstrand skulle ha sagt då han utvecklade tidsgeografin. Utan tiden och förändringar hade inte vi arkeologer behövts, eller hur? Idag har jag bara sporadisk kontakt med en av dessa gängmedlemmar. Ja han bor i Stockholm idag och jobbar på kungliga biblioteket och har examen i klassisk arkeologi och som bibliotekarie. Ta en titt på hans sida som jag länkar till rojinegra

Arkeologi ska vara kul men samtidigt med en gnutta vetenskapligt allvar med, men det är när aktörerna blir för rovgiriga som den visar sin fulaste sida. Tyvärr är det ofta de akademiska aktörerna som visar detta och jag vill bara säga sluta förstöra den fina gemenskap som arkeologin kan ge! Det förgör den glädje som behövs inom ämnet, den som slutar leka blir snabbt gammal, skål på er era dödgrävare, nu ska jag ta en öl!!!!!!!!!


Eddie Nilsson är i allafall riktigt trött på arkeologin, Foto:Liselotte Jarnerup-Nilsson