onsdag 14 april 2010

VÅRBRUKET

Jag har inventerat fornlämningar sedan 1994 och det hela började när jag bodde i Salvik utanför Oskarshamn. Då var jag det som kallas för amatörarkeolog, men trots detta fann jag en hel del stensättningar. Min första arkeologbok var "Fornminnen i en Kustbygd" och författarna i denna var Gert Magnusson, Peter Norman, Marianne Syllner-Gustafsson och Åsa Svedberg. Jag var vad man skull kunna säga förläst på denna bok.

Det fanns inget som var så spännande som att bege sig ut i markeran med ett knippe nykopierade kartor. Nu 16 år senare ska jag återvända till dessa lokaler tillsammans med en platsledare för att registrera dessa och jag har inte hållit på dom. Länsstyrelsen skickades ett knippe med nyfynd redan 2001, men inget hände. Har man börjat inventera så fastnar man i det och det går inte bara att sluta. Saken blev knappast inte bättre av att jag utbildade mig till arkeolog 1997-2001. De som känner mig vet att jag nästan direkt efter utbildningen började planera ett inventeringprojekt under namnet "Forntid i Oskarshamns kommun" eller FOK. Jag fixade mig själv en anställning finansierad av EU-pengar och det blev över 1,5 miljoner att spendera över tre och halvt år och vi inventerade hela Oskarshamns kommun. Projektet ägdes av hembygdsföreningarna i kommunen och amatörarkeologen Philip Seward var projektledare. Seward hade själv deltagit som grovis på olika grävningar tillsammans med Per Sarnäs och hade dessutom funnit flera boplatser på egen hand. Förutom hembygdsföreningarna samarbetade vi med Kalmar läns museum och deras stenåldersexpert Kenneth Alexandersson. Vi hade äran att kunna kvalitetsgranska alla 250 nyregistrerade fyndplatser med hjälp av platsledarna Björn Winberg och Håkan Nilsson.

Redan på hösten 2005 fortsatte jag med specialinventeringar av Virum i norra delarna av Oskarshamns kommun och ytterligare ett tjugotal boplatser påträffades i skogsmarken. Inventeringen var med andra ord inriktad på körskador, vildsvinsskador och vindfällor. Kvalitetsgranskare denna gång var Håkan Nilsson.

De senaste åren har mycket av inventeringarna berört nordöstra Småland. Det jag egentligen skulle komma till är att jag har mängder med fyndlokaler med rösen, stensättningar, skärvstenhögar, fossil åkermarkn, skålgropar och gravfält. Det är inte helt lätt att få dessa registrerade när man inte har platsledarkompetens och inte är knuten till ett museum. De senaste åren har jag fått god hjälp av att registrera mina skålgropar av de tre musketörerna Gurra, Kenta och Wikell. De har från andra sidan ingen platsledarkompetens, men de håller sig till att regga hällristningar vilket de är absolut bäst på!

Ibland reggas lämingar av arkeologer utan inventeringserfarenhet vid olika utredningar, vilket det kan finnas delade meningar om. Det handlar att hamna på FMIS lista över betrodda och jag betvivlar inte att det är fornlämningar som registreras. Jag har snarare funderingar över den ojämnhet som kan uppstå i benämningar av lämningar osv. För att undvika ojämnheter i fornlämningsregistret bör vi använda oss av samma terminologi och kriterier. Är det möjligt utan utbildning?

Idag används fornminnesregistret i forskningen och vi är många som använt det och ibland utan någon större eftertänksamhet. En av de som startade inventeringarna i Sverige var K-A Gustafsson och han lär ha sagt att registret inte skulle användas till forskning, utan endast för att skaffa sig en uppfattning om var de olika lämningarna fanns! Fundera på den!

Ja det var ju det där med vårbruket. Vilket fall som är det mycket kul att snoka runt i skogarna och leta fornlämningar och då inte bara i Misterhult. Jag brukar höra på ryggen att jag "bara håller på i Misterhult", men var skulle jag annars vara!!!!??? Alla andra i detta län är ju bara på Öland ;-)

1 kommentar:

Pierre sa...

Känner igen mig i dina funderingar. Det kan vara svårt att få gehör när man vill ha en lokal reggad. Ibland trots uppenbara material.

Har också reflekterat över ojämnheten i registreringarna. Ibland är de tämligen intetsägande. Stötte en gång på den korta formuleringen "fyndplats för en pilspets" vilket ju kan innebär lite vad som helst under en period av en sådär 10000 år....